I dag kom beskedet att journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson väljer att inte överklaga den fällande domen från den 21 december – och i stället söker nåd.

Schibbye och Persson dömdes i december till elva års fängelse efter att ha funnits skyldiga till att olagligt ha tagit sig in i Etiopien och dessutom ha främjat terrorism, genom att hjälpa gerillan Ogadens nationella befrielsefront (ONLF).

Det finns inget formellt schema för hur den här processen ska skötas.

Kjetil Tronvoll, professor och Etiopienkännare, om nådeprocessen.

”Det finns en tradition av nåd och förlåtelse i Etiopien och vi väljer att lita på denna tradition”, skriver svenskarna nu i ett uttalande.

Klokt resonerat, anser Kjetil Tronvoll, professor och expert på Etiopien vid International Law And Policy Institute i Oslo.

– Hade jag varit deras rådgivare hade jag rått dom till just detta. Risken får anses stor att en överklagan till en högre instans bara hade lett till ett skärpt straff, säger han till SvD.se.

Rent formellt finns inga hinder för att sjösätta processen redan i morgon, enligt Tronvoll. Det kommer då konkret handla om att föra ett slags löpande kontakter med företrädare för regeringen, sammansatt i en så kallad benådningskommission.

– Det finns inget formellt schema för hur den här processen ska skötas. Men ser man på tidigare processer är det tre element som ska gås igenom: de dömda ska ta på sig skulden, de ska ångra sig, och de ska ta på sig att brottet aldrig ska upprepas, säger Kjetil Tronvoll.

Hur lång tid en nådeprocess kan ta är svårt att nu slå fast – utländska medborgare har inte tidigare befunnit sig i den här sitsen, enligt Tronvoll.

Däremot vet man att det tog runt 2,5 år för en grupp oppositionspolitiker att benådas – de dömdes till fängelse efter protesterna som följde valet 2005.

Det mesta talar enligt Tronvoll för att processen nu kommer expedieras snabbare eftersom fallet Schibbye/Persson lett till större internationell uppmärksamhet.

– Ett besked kan nog komma redan till sommaren.

Hur bör svenska UD agera nu?

– De bör fortsätta försöka lyfta frågan inom det internationella samfundet och få uppmärksamhet kring fallet. Däremot bör de avstå från att gå in i nådeprocessen, de kan inte samtidigt utöva press och agera neutrala medlare i en nådeprocess.

Hur bedömer du förutsättningarna att svenskarna faktiskt benådas?

– De får nog ses som goda. Den etiopiska regeringen vill ha den här frågan död och begraven. De har statuerat ett exempel, vilket har varit viktigt för dem, och nu vill de gå vidare och få diskutera klimat och olika former av samarbete, i stället för att få frågor om detta.

Jan Eliasson (S), före detta utrikesminister, tycker sig se hoppfulla tecken på att en benådning kan bli verklighet för Johan Persson och Martin Schibbye.

– Jag blev uppmuntrad av det presidenten i Etiopien sa i en intervju, ”att svenskarna uppenbarligen är journalister och inte fiender till Etiopien”. Ett annat hoppfullt tecken är att åklagaren inte har överklagat domen, säger Jan Eliasson som anser att svenskarna beslut om ansökan om benådning var ett ”förståeligt beslut”.

– De tar en kalkylerad risk i och med att de erkänner brott. Men detta öppnar för politiska lösningar som kan gå snabbare än det juridiska, säger han till SvD.se.

Men till skillnad från Tronvoll vill Eliasson att regeringen trappar upp sitt engagemang – även i själva nådeprocessen.

– Jag utgår från att regeringen nu arbetar ännu mer aktivt med att hjälpa svenskarna genom att förbereda en nådeansökan och för en resonerande dialog med etiopiska ledande befattningshavare.

Utan att nämna namn känner Jan Eliasson till tidigare fall där man fått ut dömda ur Etiopien med hjälp av benådning.

– Oftast har det skett i tysthet. Vi hoppas att goda krafter nu kan samagera. Det är en viktig och känslig situation.

En av nyckelpersonerna som fängslades efter de våldsamma kravallerna från 2005 var Birtukan Mideksa, ledaren för partiet Enighet för demokrati och rättvisa (UDJ).

Hon benådades 2007 men fängslades på nytt 2008.

– Hon hade då bland annat rest runt i Sverige och berättat att hon tänkte fortsätta att på demokratisk väg arbeta mot regimen. Då ansågs hon ha brutit mot villkoren i nådeprocessen och fängslades på nytt, säger Kjetil Tronvoll.

Mideksa frigavs en andra gång i december 2010 efter att ha bett om nåd och gjort ett offentlig uttalande om att hon vilselett det etiopiska folket genom sina uttalanden i Sverige.

Mer om de fängslade journalisterna: