I en överraskande dom underkände EU:s domstol i Luxemburg igår att banknätverket Al Barakaat i Solna fått sina tillgångar frusna efter terrordåden mot USA 2001.

Domstolen undanröjer därmed en tidigare EU-dom i första instansrätten från 2005. Den domen slog fast att frysningen av tillgångarna skedde efter beslut av FN:s säkerhetsråd. Därmed kunde inte EU och dess medlemsstater ändra på någonting när sanktionerna slogs fast i en EU-förordning.

Det argumentet har också flera EU-regeringar använt mot egna kritiker.

Men denna lagtolkning underkänns helt i den 65-sidiga domen. EU får inte använda beslut i FN som gummistämpel. Skyddet av de mänskliga rättigheterna är fastslaget i EU:s grundlagar och kan inte sättas åt sidan. Därför var det felaktigt när de drabbade inte informerades om varför sanktionerna infördes, saknade möjlighet att yttra sig och än mindre försvara sina rättigheter.

– Domen är glädjande. Det innebär att mänskliga rättigheter måste accepteras även i kampen mot terrorism, säger advokat Thomas Olsson som fört Al Barakaats talan i EU.

Tidigare handlade målet också om tre svenskar med somaliskt ursprung som placerades på terrorlistan. De har senare fått sina namn strukna från listan. En av dem är Abdirisak Aden som då företrädde Al Barakaat.

– Jag har verkligen väntat på det här. Jag och många andra har utsatts för ett rättsövergrepp. Det återstår att se om någon tar ansvar för det, säger Abdirisak Aden. Han ströks 2005 från sanktionslistan – men får ännu lida.

– Varje gång jag passerar en flygplats, nu senast i London efter semestern, hålls jag kvar två-tre timmar trots att jag är avförd från listan. Vi brukar skämtsamt säga att det är slags mobilt fängelse, berättar Abdirisak Aden.

Men EU:s domstol säger också att det i sakfrågan kan ha varit befogat att frysa pengarna. Europeiska rådet - alltså EU:s regeringar - får en frist på tre månader på sig att pröva detta och fatta ett korrekt beslut. Sker inte det hävs frysningen av de 1,2 miljoner kronor från 1000 somalier som idag ligger i SEB-banken.

– Det kommer att utbryta aktivitet i Bryssel och EU måste gemensamt lösa ut detta. Men exakt hur har vet jag inte, det är komplicerade rättsliga frågor. Vi respekterar EU-domstolens dom och vill förbättra rättssäkerheten, säger ambassadör Per Saland som är sanktionssamordnare vid UD.

Normalt sammanträder EU:s domstol med tre eller fem domare. Det här fallet har varit särskilt viktigt och avgjorts av den ”stora avdelningen” med 13 domare, bland annat Pernilla Lindh från Sverige.

– Detta är milstolpe som sträcker sig längre än det här fallet. Här har EU-domstolen sagt att vi har en uppsättning mänskliga rättigheter. De är av så grundläggande konstitutionell beskaffenhet att de inte kan sättas åt sidan, inte ens av FN. EU flyttar kraftigt fram sina positioner när det gäller mänskliga rättigheter, säger Ulf Bernitz, professor i EU-rätt.

Domen kan ses som Davids seger över Goliat. Al Baraakat i Solna företräddes av två svenska advokater. Mot dem stod mot en massiv övervikt av EU:s instutioner och länder: Europeiska rådet, EU-kommissonen, Spanien, Frankrike, Nederländerna, Frankrike och Storbritannien.

– Det hedrar EG-domstolen att det ser till sakfrågan och inte bangar för att gå emot hela detta batteri, säger Ulf Bernitz.