Statsminister Fredrik Reinfeldt är magsjuk och kan inte delta i EU-nämnden. Regeringens linje redovisas i stället av statssekreteraren Katarina Areskoug Mascarenhas som tog upp överenskommelsen med Socialdemokraterna om vad som krävs för att Sverige ska ansluta sig till europakten.
- Vi är överens om att finanspakten (europakten) inte ska innebära rättsliga förpliktelser för Sverige, också om det blir en del av EU-fördraget, sade hon.
- Jag vill understryka att finanspakten inte innehåller några som helst förpliktelser för Sverige. Vi behöver inte ändra någon lagstiftning om vi ansluter oss.
Först när Sverige bestämmer sig för att införa euron kommer paktens innehåll att bli bindande för Sverige.
- Eurotillträdet fortsätter att vara en fråga som helt och fullt avgörs av svenska folket, försäkrade Areskoug.
Ett annat krav som man enats om är att formuleringarna i det senaste utkastet till pakt som berör arbetsmarknadens parter och garanteras deras nuvarande roll i respektive EU-länderna inte förändras.
Viktigt för Sverige är också att landet garanteras inflytande när europakten diskuteras framöver, uppgav Areskoug.
Socialdemokraternas ledamot i EU-nämnden, Marie Granlund var på samma linje.
- Det är viktigt att inflytandefrågorna klargörs. Att vara med ska inte bara handla om att vara en supporterklubb, sade hon.
- Det är upp till regeringen att vara goda förhandlare.
Socialdemokraternas krav är att det svenska inflytandet inom ramen för europakten förbättras och garanteras.
Miljöpartiets Ulf Holm ville att Sverige kräver ett formellt undantag från att delta i valutaunionen, för att på så sätt undanröja alla tvivel om att Sverige inte går in i eurosamarbetet bakvägen.
Han pekade också på ”märkliga formuleringar” både i europakten och i det uttalande om ekonomisk tillväxt som EU-ledarna planerar att göra på toppmötet, till exempel om ett mer pragmatisk samarbete om skattepolitiken.
- Sverige borde säga nej till tillväxtpapperet, sade Holm och klagade på att många dokument från förhandlingarna om europakten är hemligstämplade.
Areskoug menade att frågan om ett formellt undantag för Sverige är ”en lite större fråga som inte är aktuell” och något som skulle ta lång tid att förhandla fram. Hon försäkrade åter att inget i europakten påverkar ett eventuellt svenskt euromedlemskap.
- Hemligstämplingen kan man ha olika åsikter om.
Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt anser att de två stora ja-partierna i eurofolkomröstningen, Moderaterna och Socialdemokraterna, har ingått en överenskommelse som strider mot folkets vilja.
- När svenska folket sade nej till euro så var det just en sådan här centralstyrd finanspolitk man sade nej till, sade Sjöstedt.
Han hävdade också att pakten om striktare budgetdisciplin är skadlig för Europas ekonomi.
- Om man genomför pakten så är det att ställa sig på bromsen. Det är en garanti för en mycket djup recession, sade Sjöstedt.
Han anklagade också regeringen för att ge en felaktig bild av vilket inflytande Sverige kan få om landet ansluter sig till pakten. Sjöstedt påpekade att det inte finns något i det senaste utkastet som ger Sverige rätt att vara med på eurotoppmöten. Han tillade också att om så skulle bli fallet så får Sverige i alla fall ingen rösträtt.
- Man slåss för regeringens rätt att vara panelhöna vid ett tillfälle per år, sade Sjöstedt.
