Det anser EU-kommissionen som nu vill ändra i datalagringsdirektivet.
I en utvärdering pekar kommissionen på stora skillnader när det gäller vilka typer av myndigheter som ska få tillgång till den lagrade trafikdatan. Alla länder kräver inte heller domstolsbeslut för att teleoperatörerna ska tvingas lämna ut uppgifter.
EU:s direktiv om trafikdatalagring antogs 2006 efter terrordåden i Madrid 2004 och London 2005. Tanken var bland annat att säkerställa att de brottsbekämpande myndigheterna skulle garanteras tillgång till uppgifter om kommunikation via datorer eller mobiltelefon, till exempel var en person befann sig när han ringde, till vem han ringde och hur länge samtalet varade.
I utvärderingen, som presenteras på måndagen, så konstateras att datalagringen har varit betydelsefull för brottsbekämpningen i medlemsstaterna.
Direktivet innebär bland annat att trafikdata ska lagras i minst sex månader och högst två år. Sverige har ännu inte genomfört direktivet, men regeringen har lagt fram ett förslag i riksdagen som har vilandeförklarats. Beslut ska tas nästa år.
Förslaget innebär bland annat att teleoperatörerna måste spara trafikdata i sex månader.
Det är inom ett antal områden som EU-kommissionen nu vill förändra datalagringsdirektivet. Begränsningen av syftet med datalagringen och vilken typ av brott som uppgifterna får användas mot måste bli mer enhetlig och konsekvent.
Lagringstiderna länderna emellan måste harmoniseras och, om möjligt, kortas. En oberoende övervakning av begäran av utlämning av uppgifter bör säkras. En begränsning av antalet myndigheter som får tillgång till uppgifterna bör också ske. Kommissionen vill också se en begränsning av vilken typ av datauppgifter som får lagras.
Kommissionen invänder även mot att det saknas legal säkerhet för operatörerna.
I utvärderingen uppges att många länder inte bara låter polis och åklagare få del av trafikdatan. I 14 medlemsstater får säkerhets- och underrättelsetjänster också begära ut uppgifter. I sex medlemsstater omfattas även skatte- och tullmyndigheter av den rätten. Tre medlemsstater låter gränspolisen ta del av uppgifterna.
Alla länder kräver inte heller domstolsbeslut för att teleoperatörerna ska lämna ut data om personers telefonsamtal eller datorkommunikation.
Vänsterpartiets riksdagsledamot Jens Holm uppmanar regeringen att försöka förmå EU-kommissionen att dra tillbaka det nuvarande direktivet. Han anser att utvärderingen visar att direktivet var framhastat i en upptrissad situation.
Även om EU-kommissionen ser brister i direktivet, så tvingas Sverige att genomföra det. Det uppgav den ansvarige EU-kommissionären Cecilia Malmström vid en presskonferens.
- Vi måste följa lagen och vi kan inte göra några undantag.
Malmström påpekade att det kan ta flera år innan EU-länderna fattat ett beslut. Under den tiden gäller nuvarande direktiv, betonade hon.
