När EU ska se över sina näringsrekommendationer är det stor­industrin själv som leder förberedelserna. Och man gör det, enligt egna uppgifter, med hjälp av 13,2 miljoner euro som delas ut av EU-kommissionen.

– Upplägget känns mycket konstigt. Jag är skeptisk till att ge livsmedelsföretag den här typen av ansvar. Den som tar fram kostråd ska inte vara den som själv kan tjäna pengar på råden, säger EU-parlamentarikern Åsa Westlund (s).

Hon tycker att skadan är skedd oavsett om industrin påverkar innehållet i kostråden eller inte.

– Det är feltänkt. Ska man ha framgång med kostråd så bygger det på att råden vinner allmänhetens förtroende. Annars är arbetet meningslöst.

På en hearing arrangerad av Livsmedelsverket tidigare i maj diskuterades planerna på att se över innehållet i de nordiska näringsrekommendationerna. Flera tillresta talare ifrågasatte den höga andelen kolhydrater som idag ­rekommenderas.

Samtidigt rapporterades att EU inlett en motsvarande översyn och att det skapats ett nätverk, Eurreca, vars uppgift är att ta fram det underlag som behövs. Eftersom en genomgång av forskningen kring näringsämnen är extremt omfattande och dyr väntas EU:s genomgång bli basen även för den nordiska översynen.

Vad som inte nämndes var att ­Eurreca startats på initiativ av ­International life sciences institute, ILSI, som grundades 1978 av Coca-Cola, General Foods, Heinz, Kraft och Procter & Gamble. Idag backas ILSI upp av flera hundra av världens största livsmedels-, kemi- och läkemedelsföretag.

Till Eurreca har knutits forskare från ett 15-tal universitet, samt privata konsulter där flera har ­tidigare band till ILSI. Det svenska Livsmedelsverket och det franska folkhälsoinstitutet är de enda nationella myndigheter som är representerade bland styrgruppens 23 medlemmar.

Koordinator för Eurreca är Loek Pijls som är forsknings­ansvarig vid ILSI Europe och informationsansvaret ligger på ett PR-konsultbolag som anlitar ILSI Europe som underleverantör för driften av Eurrecas hemsida.

ILSI är en kontroversiell organisation. Så sent som i ett remissvar till Världshälsoorganisationen WHO år 2002 ifrågasatte organisationen rådet att minska konsumtionen av socker till under 10 procent av kaloriintaget. Man menade att det inte var bevisat att åtgärden, som var ett hot mot läskedrycksindustrin, skulle motverka övervikt och fetma.

Rhoda Smithsitter med i styrgruppen för Eurreca och ansvarar för kommunikationen.

– Vi kommer inte att föreslå ­näringsrekommendationer, det gör myndigheterna, men vi kommer att bistå med en komplett verktygslåda med underlag, metoder och manualer som underlättar dessa beslut så att kostråden blir enhetliga i hela EU. Syftet är att kostråden ska vara evidensbaserade och i takt med forskningen och inte så mycket påverkas av nationell politik eller av vetenskapliga eminenser som låst sig vid en uppfattning, säger hon.

Hon tillägger att Eurreca har nära kontakter med EU:s livsmedelsmyndighet EFSA som fått i uppdrag av kommissionen att ta fram nya näringsrekommendationer. Det arbetet inleds dock tidigast om 18 månader.

Ändå är nätverket inte öppet för alla på lika villkor.

– Nej, det finns ett antal formella partners, men alla som vill är välkomna att ta kontakt, lämna synpunkter och komma på seminarier. Man kan också gå in på vår hemsida och ställa frågor.

Efter att ha satt sig in i SvD:s uppgifter riktade EU-parlamentarikern Åsa Westlund igår en skriftlig fråga till EU-kommissionen om man ser några risker med att en organisation med så stark koppling till industrin får ett stort inflytande över utformningen av EU:s kostråd.