Foto: scanpix
September har varit en intensiv månad för det svenska justitiedepartementet. Under flera veckor har regeringstjänstemän suttit i möte efter möte med representanter för andra EU-länder. På agendan har det så kallade Stockholmsprogrammet stått.
Det svenska EU-ordförandeskapet lägger i slutet av oktober fram ett utkast till programmet, som drar upp riktlinjer för EU:s gemensamma politik inom det rättsliga området och inom asyl- och migrationspolitiken de kommande fem åren.
– Vi har haft över 20 möten. Nu kommer vi gå igenom det som sagts på mötena, både muntligt och skriftligt, och det kommer sedan påverka det utkast som Sverige lägger fram, säger Kristina Lindahl, politisk sakkunnig åt migrationsminister Tobias Billström, till SvD.se.
I går träffade Tobias Billström och justitieminister Beatrice Ask parlamentariker från EU:s medlemsländer för att diskutera just Stockholmsprogrammet. Men det är ett inte helt okontroversiellt program som står på dagordningen under mötet i den svenska riksdagen.
Det förslag som kommissionen presenterade i juni har fått hård kritik och motståndare anser att det både leder till en restriktivare migrationspolitik och hotar den personliga integriteten. Bland idéerna som sågats finns utökat informationsutbyte om kriminella mellan medlemsländerna och hårdare kontroller av EU:s yttre gränser.
Den svenska regeringen anser dock att kommissionens skrivningar är ”väl försiktiga”, enligt uppgifter till SvD.se. Kommissionen utgick från att Nice-fördraget gäller och därmed krävs enhällighet i beslut inom det rättsliga området.
Men med Irlands ja till Lissabonfördraget och ett förväntat godkännande från både Polen och Tjeckien öppnas möjligheten upp för att gå längre. Den vetorätt som medlemsländerna har inom det rättsliga området idag tas bort om Lissabonfördraget införs och det krävs då enbart kvalificerad majoritet.
– Under förutsättningar att Stockholmsprogrammet ska fungera i en Lissabon-miljö så kommer det att ske en viss ambitionshöjning jämfört med kommissionens meddelande. Men exakt hur är svårt att säga eftersom det fortfarande pågår samtal och förhandlingar med medlemsländerna, säger Anders Hall, stabschef åt Beatrice Ask, till SvD.se.
Det gör att det färdiga Stockholmsprogrammet kan komma att innehålla mer långtgående förslag om polissamarbete än det förslag som kommissionen lagt fram. Samtidigt driver den svenska regeringen frågan om att stärka den personliga integriteten i programmet. Flera andra EU-länder ger här Sverige sitt stöd.
– Det är många av medlemsstaterna som säger att det är viktigt med balansen mellan de repressiva åtgärderna som vi talar om och skyddet av individens rättigheter. Det gäller i allra högsta grad dataskyddet, säger Kristina Holmgren, biträdande chef på Justitiedepartementets EU-enhet.
Stockholmsprogrammet innehåller inga konkreta lagförslag. Istället ska programmet ses som en programförklaring med riktlinjer om den politik som medlemsländerna vill föra på det rättsliga området fram till 2014.
En handlingsplan för hur Stockholmsprogrammets skrivningar ska omvandlas till konkreta rättsakter förväntas läggas fram av det spanska ordförandeskapet nästa vår. Redan nu pågår dock arbetet inom flera av de områden som kommer att tas upp i programmet.
SvD.se har tidigare bland annat skrivit att kommissionen skissar på förslag om att registrera samtliga icke-EU-medborgare som rör sig över EU:s yttre gräns och att införa automatiska gränskontroller med fingeravtryck för EU-medborgare.
Förra veckan träffades dessutom EU:s inrikes- och justitieministrar i Haag och diskuterade då ett fördjupat polissamarbete mellan medlemsländerna. Konkret handlade diskussionerna om ett stärka den europeiska brottsmyndigheten Europol och öka samarbetet mellan myndigheten och åklagarsamarbetet Eurojust och gränskontrollbyrån Frontex.
