Laayoune är Västsaharas största stad och har en stor fiskehamn. Inte bara inhemska fiskare utnyttjar vattnen utanför kusten, ockupationsmakten Marocko säljer rättigheter till EU-ländernas fiskeflottor.
Foto: ABDELHAK SENNA/AFP
EU:s fiskeråd - alltså de 27 ländernas fiskeministrar- gav på måndagen EU-kommissionen grönt ljus att påbörja förhandlingar om ett nytt fiskeriavtal med Marockos regering. Samtalen ska ta ungefär ett år och mynna ut i ett fyra år långt fiskeriavtal som om det godkänns börjar gälla nästa vår.
Sverige, Storbritannien och Danmark röstade emot nya förhandlingar, medan Finland och Tyskland lade ner sina röster. Minst en tredjedel av ländernas röster krävdes för att stoppa samtalen.
– Det är väldigt tråkigt att de inte vågar ta ställning för västsaharianerna. Avtalet minskar deras möjligheter till försörjning drastiskt, säger Peter Rådberg (MP) i riksdagens Västsaharanätverk.
Tillsammans med riksdagsledamoten Bodil Ceballos (MP), som också är med i nätverket, reser han just nu runt i området för att få en uppfattning om det politiska helhetsläget.
– Ska det någonsin bli en lösning på den politiska situationen i Västsahara måste man sätta större press på den marockanska regeringen, säger Bodil Ceballos och fortsätter:
– Jag tycker att det är märkligt att flera länder väljer att lägga ned sin röst, det visar att det är ett kontroversiellt beslut.
Det nuvarande fiskeriavtalet mellan EU och Marocko går ut i nästa vecka, men EU-kommissionen och en majoritet av EU-länderna vill inte behöva avbryta det europeiska fisket längs med den nordafrikanska kusten.
Under tiden som förhandlingarna äger rum så ska europeiska fiskebåtar därför kunna fortsätta kasta ut sina nät, också i de fiskrika, djupt omstridda vattnen utanför det av Marocko ockuperade Västsahara.
– Det strider mot folkrätten. Det är ett solklart fall, sade landsbygdsministern Eskil Erlandsson på väg till mötet.
Det var ett uttalat krav i dagens avtal, att om EU:s fiskebåtar skulle få kasta nät i de västsahariska vattnen, så skulle också inkomsterna från avtalet med Marockos regering komma västsaharianerna själva till godo, i enlighet med folkrättens bestämmelser om ett lands rätt till sina egna naturtillgångar.
Mellan 70 och 80 procent av fisken som tas upp enligt dagens avtal kommer från de västsahariska vattnen. Pengarna från Europa, cirka 36 miljoner euro per år, går rakt ner i den marockanska regeringens kistor och inte alls till västsaharianerna, säger människorättsorganisationer och självständighetsrörelsen i Västsahara.
Sverige hoppas nu på att EU-parlamentet till slut säger nej till den färdiga avtalstexten. EU-parlamentarikerna har redan surnat till på EU-kommissionen som vägrar låta dem se de utvärderingar om fiskeriavtalet hittills, och kan komma att sätta käppar i hjulet för ett nytt avtal.
Inte heller de 27 fiskeministrarna hade inför omröstningen fått se några utvärderingar, som till exempel Marockos obligatoriska rapport om de socio-ekonomiska effekterna av det europeiska fisket för Västsahara.
– Den skickas till medlemsländerna idag, sade en svensk EU-diplomat på mötet efter omröstningen.
Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C) sade att det faktum att medlemsländernas ministrar röstat om att ge EU-kommissionen nytt förhandlingsmandat utan att man ens fått se underlaget också var en av anledningarna till att Sverige röstade emot.
