I dag kom beskedet som kan få konsekvenser för den svenska lagstiftningen kring illegal fildelning. EG-domstolen slår fast att det är upp till varje enskild land att avgöra om internetoperatörer ska tvingas lämna uppgifter om misstänkta fildelare.

Det innebär att det förslag som den svenska regeringen presenterat i en promemoria kan bli verkligehet.

Bakgrunden är en spansk tvist: den spanska organisationen Promusicae ville få ut uppgifter om fildelare från en internetoperatör, som sade nej och menade att det inte fanns stöd i spansk lagstiftning för det.

Samtidigt finns det ett EU-direktiv från 2004 där det slås fast att rättighetsinnehavare har den rätten, men frågan som både den spanska domstolen och EG-domstolen ställt är vilken EU-rätt som ska få företräde: direktivet från 2004 eller ett direktiv om personlig integritet.

Nu väljer alltså EG-domstolen att ge varje enskilt medlemsland rätt att själva avgöra den frågan.

– Det är vanligt att EG-domstolen gör så här, lämnar saker vidare för varje nation att tolka, säger Daniel Westman, doktorand i rättsinformatik vid Stockholms universitet, till SvD.se.

Medlemsländerna måste dock tolka direktiven på ett sätt så att det uppstår balans mellan rätten att skydda upphovsmännens egendom och den personliga integriteten.

– Domen säger att om man väljer att införa den här skyldigheten, så måste det vara på ett rimligt sätt. Å andra sidan, om man inte inför den så måste man garantera att immaterialrätten skyddas på annat sätt, säger Daniel Westman.

– Vill Sverige gå vidare med sitt liggande förslag så kan man göra det nu, säger han.