EU-dom mot Sverige om datalagring

Sverige fälls i EU:s domstol för att inte ha infört masslagring av data om svenskarnas mobil- och internettrafik. Uppgifterna ska enligt datadirektivet vara polisen till hjälp i brottsutredningar.

Sverige drev på lagens tillkomst 2006, men den nuvarande regeringen har inte lagt något förslag om hur den ska införlivas i svensk lag. Regeringen har valt att avvakta, och nu har tidsgränsen som EU satt passerat utan att något hänt.

– Som det ofta är i brottsbekämpning så står här brottsbekämpningens effektivitet mot skyddet för enskildas integritet och uppgifter om oss själva, säger justitieminister Beatrice Ask (M), till Ekot.

Det är Europeiska kommissionen med bland andra Sveriges blivande kommissionär Cecilia Malmström, som tidigare kritiserat datadirektivet, som åtalat Sverige i domstolen.

– Cecilia Malmström kan inte uttala sig eftersom hon är tillträdande kommissionär och inte har blivit godkänd i Europaparlamentet ännu, säger pressekreterare Love Berggren.

Sverige behöver inte betala annat än rättegångskostnaderna efter domen, men de förväntas införa direktivet.

– Det skulle förvåna mig oerhört om Sverige inte skulle kunna nå en kompromiss med EU-kommissionen, säger Jonas Tallberg, professor i statsvetenskap vid Stockholms Universitet, till SvD.se.

Sverige har nu sällat sig till en liten skara av trotsiga medlemsländer. Nio av tio fall avslutas reda innan de når domstolen. När man väl hamnat där är oddsen dåliga, i nio fall av tio vinner EU-kommissionen, säger Jonas Tallberg.

Ännu mer ovanligt är det att ett land utdöms böter, som beräknas utefter landets betalningsförmåga. Men enligt EU ska böterna då vara ”avskräckande”.

– Tyskland hotades att betala 264 000 euro om dagen för en miljö-överträdelse. EU har internationellt sett det tuffaste sanktionssystem som finns, säger Jonas Tallberg.

Tobias Olsson

FRÅGOR & SVAR

Vad är datalagringsdirektivet? Och varför har Sverige inte infört det? Tobias Olsson reder ut.

  • Kopiera sidans adress
Fler kommentarer 0

EU:s datalagringsdirektiv

Datalagringsdirektivet togs fram 2006 med syfte att hjälpa polisen i brottsutredningar genom att lagra telefonsamtal, e-mail, sms, internet-telefoni och internetuppgifter i upp till 2 år.

Länderna ska däremot inte lagra innehållet i kommunikationen, utan bara på på vilka tidpunkter och i vilka former det skett.

Visa mer fakta
Visa kommentarer

Välkommen att säga din mening på SvD.se. Våra regler är enkla: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna.
Alla kommentarer modereras efter publiceringen av SvD eller av oss anlitad personal. Du kan skriva max tre kommentarer per artikel. Läs reglerna i sin helhet Vänliga hälsningar, Fredric Karén, chef SvD.se

Toppnyheter SvD.se

SvD offert

Gör som 68157 stockholmare. Få offerter från företag nära dig - HELT GRATIS!

Populärt i Stockholm just nu:

Badrumsrenovering

Renovera eller bygga nytt badrum

Målare

Erfarna målare för ett snyggare hem

Flytthjälp

Snabba och pålitliga flyttfirmor

Flyttstädning

Hitta billig och effektiv städhjälp

Hemstädning

Rent hem snabbt och tryggt

+ Se alla kategorier