Italien ligger precis över den plattgräns där den afrikanska plattan tränger sig under euroasiatiska plattan, som vi i Västeuropa befinner oss på.

Enligt seismologiska mätningar i Uppsala mätte skalvet i L'Aquila tidigt i morse 6,2-6,3 på Richterskalan.

– Det är ungefär 15 år sedan det var ett allvarligt skalv i Italien senast. Det är inte ovanligt med skalv där, men inte heller fullt lika vanligt som i Grekland eller Turkiet, där det är lite mer aktivitet, säger Reynir Bödvarsson, seismolog vid institutionen för geovetenskap vid Uppsala universitet.

Skalvet är att beteckna som ett stort skalv och inträffade på en – enligt seismologerna – grund nivå, cirka två kilometer under markytan.

Ett grunt skalv gör skakningarna häftigare och särskilt i bebyggda områden riskerar skadorna att bli besvärliga och omfattande. Djupare skalv passerar i regel mer som gungningar.

– Jag skulle säga att det är typiskt för området, säger Bödvarsson och fortsätter:

– Vad jag förstått har ett större kyrktorn rasat, och med tanke på området antar jag att det är en gammal kyrka. Det indikerar att det är det största skalvet på mycket länge, säger Reynir Bödvarsson.

Enligt mätningar i Uppsala har redan ett flertal efterskalv noterats, och det kommer fortsätta att förekomma under de närmaste timmarna och dagarna.

Bödvarsson menar att det inte är otroligt att efterskalv kan komma att dyka upp med jämna mellanrum under resten av året.

– Med tiden minskar dock sannolikheten för fler stora skakningar.

I östra delarna av södra Europa är mindre skalv i det närmaste vardagsmat. Ju längre västerut i Europa man kommer, desto mindre är risken för jordbävningar.

I Spanien och Portugal är skalven sällsynta, mest känt är det stora skalvet i Lissabon 1755, då Medelhavet drabbades av en tsunami till följd av skakningarna.

– Likadant i Italien 1908 drog en tsunami över Medelhavet. Det kan tyckas vara länge sedan, men inte geologiskt sett, säger Bödvarsson.

I dagsläget finns inga system för att varna för jordskalv, men runt medelhavet planeras nu ett tsusnami-varningssystem liknande det i Sydostasien.

Tanken är att det ska kunna förvarna stora industrier och verksamheter att stänga ner om flodvågen skulle komma.

– Det är för att det absolut har en potential att hända. Och har hänt, även om vi glömmer lätt, säger Reynir Bödvarsson.