KONGSBERG

I år präglas för första gången alla Nobelprismedaljerna på det norska Myntverket i Kongsberg, åtta mil norr om Oslo. Det är ett prestigefyllt och även tekniskt krävande uppdrag. Varje pristagare får sitt namn ingraverat på guldmedaljen.

– Hittills har vi aldrig stavat ett namn fel, så vitt jag vet, säger Torbjørn Hansen, teknisk chef på Myntverket och den som har ansvaret för att prägla och gravera medaljerna.

Däremot har det blivit bakläxa och medaljen har fått göras om för att baksidan blivit felvänd.

– Nobelprismedaljerna följer den amerikanska traditionen att baksidan är upp och ned i förhållande till framsidan. Det är ovanligt på europeiska medaljer, berättar Torbjørn Hansen.

Därför har någon ristat in varningen ”Kom ihåg omvänd stämpel!” på den form som används för att prägla medaljen.

När SvD besöker Myntverket är det dags för en av årets tre fredsprismedaljer. Torbjørn Hansen tar på sig små gummihättor på alla fingrarna och lyfter försiktigt den runda skivan av guld, borstar av den med en pensel och placerar den i präglingsmaskinen. Där ligger en stämpel med Alfred Nobels silhuett. Så trycks stämpeln mot guldskivan med 500 tons tryck och profilen till den gamle dynamitkungen glänser på framsidan när Torbjørn Hansen tar ut medaljen ur pressen.

Efter prägling är det dags att finputsa medaljen så att det inte är några skarpa kanter och att gravera in namnen.

– Det är en speciell känsla att få göra Nobelmedaljerna, säger Torbjørn Hansen, vars far också arbetat där.

På de ursprungliga svenska Nobelmedaljerna graveras namnet in på baksidan av medaljen, men på medaljen för fredspriset och ekonomipriset sker det på kanten av myntet. Det skapade problem 1975 när ekonomipriset delades mellan den ryska ekonomen Leonid Kantorovitj och amerikanen Tjalling C Koopmans.

Efter Nobelveckan i Stockholm fick de två fel medalj med sig hem. Detta skedde mitt under kalla kriget och det tog fyra år av diplomatiska ansträngningar innan ett medaljbyte kunde ske.

Fredsmedaljerna har alltid präglats i Norge, medan de svenska präglats på det svenska Myntverket i Eskilstuna. Men i somras lades det anrika företaget, som var Sveriges äldsta och med rötter ända tillbaka till 900-talet, ned.

Ägaren, det finska myntverket, ville rationalisera verksamheten eftersom det också äger halva norska Myntverket. Nobelstiftelsen beslöt, efter att ha undersökt flera alternativ, att ge norrmännen i uppdrag att prägla även de svenska medaljerna.

Alla Nobelmedaljerna är av 18 karats guld, men de svenska har dessutom en 24 karats guldplätering. De ytbehandlas också så att de blir lite mattare för att detaljerna tydligare ska komma fram.

De svenska medaljerna formgavs av den svenska skulptören och medaljgravören Erik Lindberg, medan den norska skulptören Gustav Vigeland fick uppdraget att formge fredsprismedaljen. Eftersom han inte var en utbildad gravör fick Erik Lindberg göra formen även för fredsprismedaljen, baserad på Vigelands modell. Senare har Ekonomipriset till Alfred Nobels minne tillkommit. Den medaljen har formgetts av Gunvor Svensson-Lundqvist.

Medaljer och mynt tillverkas på samma sätt, men eftersom mynt ska cirkulera och nötas av många händer, så går det inte att ha samma detaljrikedom som på en medalj. Där är reliefen mycket högre och det är lätt att de skarpaste linjerna bryts. Därför präglas medaljerna två gånger för att alla detaljer ska bli riktiga.

– I år är det extra kul att få göra fredsprismedaljerna eftersom det är tre fantastiska kvinnor som får priset, säger Torbjørn Hansen.

Nobelmedaljerna är 66 millimeter i diameter och väger ungefär 200 gram. Flera av medaljerna har under åren blivit stulna.

Medaljen som tilldelats Ernest O Lawrence i fysik 1938 stals till exempel från Berkeleyuniversitetet där den var utställd men hittades senare. Och när Yasser Arafats hem plundrades 2007 ska hans fredsmedalj ha försvunnit.

– Guldpriset ändrar sig från dag till dag, men metallvärdet ligger på ungefär 50000 kronor, säger direktören för det norske Myntverket, Jan-Erik Hansen.

.

LÄS OCKSÅ: Här kan du känna av Nobelyran