Det började som förberedelser för en artikel och slutade med boken Tyst hav.

I den granskar Isabella Lövin EU:s fiskepolitik och hotet mot fisken i haven.

Varför skrev du boken?

–Jag blev så enormt förbluffad när jag skulle utreda om vi kan äta torsk med gott samvete eller inte. Researchen inför den artikeln gav mig så mycket huvudbry, så många frågetecken och gjorde mig så upprörd. Jag trodde knappt att det var sant det jag fick höra: trots att myndigheter, politiker och forskare är eniga om problemet går det inte att göra något.

–Då kände jag att jag inte kunde lämna frågan. Jag trodde det skulle ta ett halvår att skriva boken, men det tog fyra år. För det var så otroligt komplicerat.

Förstår vi som konsumenter allvaret?

–Många gör det. Det verkliga gräsliga är att vi tror att vi kan påverka genom vad vi köper och inte köper. Även om vi inte köper torsk för att vi är bekymrade fiskas den svenska torsken och exporteras. Så alla normala marknadsekonomiska lagar har satts ur spel.

Vad kan EU göra?

–Det behövs en totalt ny inriktning av politiken. Den europeiska fiskeripolitiken har en massa storstilade mål, men det finns ingen prioritering. Om målet att vårda bestånden står i konflikt med målet om en stor fiskeflotta finns det ingen prioritet mellan dem. Det är en katastrof. EU är planetens näst största fiskenation.

Vilket är ditt recept till lösning?

–Att Fredrik Reinfeldt driver ett stopp för torskfiske i Östersjön när vi är ordförande i EU 2009. Forskarna säger att det tar tre år för att få tillbaka ett livskraftigt bestånd. Och det betyder jättemycket för hela ekosystemet i Östersjön.

Äter du själv fisk?

–Ja, det gör jag, men inte torsk och ål. Jag äter sej, sill och insjöfisk.