ATEN

Grekerna är arga. Arga på regeringen. Arga på EU. Arga på äldre generationer – och på sig själva. Korruption och politikernas alltför vidlyftiga löften är förklaringar till den ekonomiska kollapsen som alla känner till.

Men vad som ska hända nu kan ingen svara på. Kommer man att klara sig när lönen krymper, finns det en framtid i Grekland och kommer livet någonsin att bli sig likt?

Bakom en glaslucka på det lilla postkontoret utanför Akropolis i Aten sitter Angela. Hon har jobbat här i 21 år, sålt vykort och frimärken till turister från hela världen som skickat hem en hälsning från platsen som kallas den västerländska civilisationens vagga.

Angela är 60 år och som postanställd skulle hon gått i pension om två år. Men till följd av sparpaketet kommer hon att få vänta innan hon får dra sig tillbaka.

–Det kanske blir vid 65, kanske vid 67. Ingen vet, konstaterar Angela som inte vill uppge sitt efternamn med tanke på sitt jobb.

Hennes lön sjunker från och med maj med 120 euro i månaden. Och Angela väntar sig ytterligare nedskärningar, men vet inte hur stora de kommer bli.

–Än så länge lever jag på samma sätt som tidigare, men det kommer jag inte att kunna göra länge till. Jag orkar inte tänka på vad jag kommer tvingas avstå och jag är mycket orolig inför framtiden. Och jag är arg för att regeringen lät det gå så här långt.

Nedanför höjden och det historiskt mäktiga Akropolis breder nutiden och Atens moderna stadskärna ut sig. Bara något kvarter från parlamentet och Syntagmatorget, där de våldsamma protesterna utspelade sig under den gångna veckan, ligger universitetet Nomiki. Härifrån gick tusentals studerande i protesttåg mot parlamentet i torsdags. På skolans innergård hänger fortfarande stora skyltar med budskap som till exempel ”När orättvisa blir lag blir det en plikt att protestera”. Slagorden till trots är stämningen ändå loj. Studenterna fördriver de heta lunchtimmarna med att spela schack, fika, röka och prata.

En av de är Maria Prepaki, 21, som för tre år sedan började plugga juridik på Nomiki och såg mycket ljust på framtiden. Nu har hon ett år kvar och en betydligt mer dyster bild av livet efter studierna.

–Jag utbildar mig på en bra skola och till ett bra yrke, och kommer därför ha större chans än de flesta andra unga att få ett jobb. Men jag tror ändå det blir mycket svårt för mig. Jag vet inte om jag kan stanna i Grekland utan måste flytta utomlands för att ha en framtid, spekulerar Maria.

Alla studenter SvD talar med har svårt att tro att de kommer få jobb och kunna leva ett drägligt liv om de stannar kvar i hemlandet när de pluggat klart. De känner sig maktlösa och arga på den ekonomiska härdsmälta de hamnat i.

–De äldre generationerna har levt på lånade pengar, men nu fungerar inte det längre. Problemet i Grekland är att politiker lovat en massa saker de inte har råd med, och sedan har de lånat pengar för att uppfylla löftena. Men det är också det grekiska folkets fel. Det är vi som i flera decennier har röstat på de här politikerna, säger Alexandros Politis, som också studerar juridik.

Enligt honom måste grekerna förstå att de måste jobba betydligt mer än de tidigare gjort, och dessutom sluta fiffla med skatten.

–Du vet att grekerna är ett folk som älskar solen och hatar att jobba. Det är livsstilen här. Jag har läst någonstans att grekiska män och kvinnor tillbringar i snitt tre till fyra timmar om dagen med att dricka kaffe på café. Det är bara att ge sig ut på stan och titta, så ser du hur de sitter där i timmar.

Tror du den livsstilen kommer att försvinna?

–Ja, för det fungerar inte längre. Vi måste jobba betydligt hårdare i framtiden, fortsätter Alexandros Politis.

Många andra anser att roten till det onda inte enbart finns i Grekland, utan att även EU och samarbetet kring euron är bidragande orsaker.

–Det är inte bara Grekland som har problem, det var här det slog till först. Se på Portugal och Spanien, de har också svårigheter, säger juridikstudenten Thanos Petrou, 21, som samtidigt erkänner att korruptionen i Grekland är mycket utbredd.

–Det är förstås också en del av problemet, och något vi måste ta tag i.

Ännu har inget konkret förändrats till följd av åtgärdspaketet.

Men situationen för studenterna på Nomiki kan komma att försämras redan innan de är klara med sina studier. Som en följd av sparkraven kan utbildningen beläggas med en avgift, berättar ekonomistudenten Panagiotis Zliopoulos, 20. Även böcker och annat studiematerial som tidigare varit gratis kan få en prislapp.

–Om det blir verklighet vet jag inte hur jag ska kunna fortsätta studera, säger han upp- givet.

På en uteservering, nära det myllrande lilla torget Monastiraki, sitter Ip Angedi och Vassilis Loules med 6-årige sonen Petros för att äta fredagsmiddag. En ung familj som också har anledning att oroa sig för framtiden. Hur ofta de i framtiden kan lyxa till tillvaron och äta ute är oklart.

–Allt har blivit dyrare, från mjölk till lyx-varor, påpekar Ip Angedi, som jobbar som konstnär och bildlärare.

Hon är offentliganställd och vet redan att lönen snart kommer att sjunka med 20–30 procent. Hennes man, Vassilis Loules, jobbar som film- och tv-regissör och fruktar att han kan förlora sitt jobb som en följd av besparingspaketet. Innan krisen bröt ut stod paret i begrepp att köpa en lägenhet. Men nu vågar de inte, de bor kvar i sin hyresrätt i centrala Aten.

–Ingen vet vad som kommer att hända, kanske går vi tillbaka till drachmern. Det är hur som helst alldeles för osäkert att göra något, tycker Vassilis Loules.

Värst just nu är den stora ovisshet om vad som ska hända.

–Det är psykologiskt påfrestande. Vi oroar oss väldigt mycket, och det värsta är att det inte syns något ljus i slutet av tunneln, säger Ip Angedi samtidigt som Petros pockar på hennes uppmärksamhet och vill smaka på mammas kycklingsouvlaki.

Det som oroar paret mest är att inte ha råd att betala sonens skolavgift. Visserligen finns det offentliga skolor som är gratis, men de är enligt Ip och Vassilis stökiga och dåliga. Och med nya sparåtgärder befarar de att skolorna kommer att bli ännu värre.

När det blev känt att sparåtgärderna i Grekland bland annat innebar att de anställda inte längre får 14 månadslöner under ett år och att pensionsåldern höjs från omkring 55 år till en – för Europa – mer normal nivå var det många i Sverige som tyckte att grekerna haft det för bra. Men Vassilis Loules tycker inte att det är en helt rättvis beskrivning.

–Sådana förhållanden lever absolut inte alla med. Många i Grekland jobbar mycket hårt, och de drabbas också hårt nu, fastslår han.

Men att landet brottas med utbredd korruption och skattefusk och att det är delorsaker till de ekonomiska problemen håller både han och Ip med om.

–När man till exempel måste gå till doktorn, så måste man betala en summa under bordet. Så är det överallt i samhället, säger Ip Angedi.

Hur kommer Grekland att se ut när Petros är vuxen?

–Jag hoppas att det är ett bättre land än det är nu, att korruptionen försvunnit och att landet bygger på nya värderingar. Att allt inte handlar om pengar längre. Jag hoppas att den här krisen är början på ett bättre Grekland. Men blir det verkligen så? Det vet jag inte.