Suzanne Khardalian, svensk dokumentärfilmare med armeniska rötter, har suttit i telefon oavbrutet sedan riksdagen i torsdags fattade det beslut som innebär att Sverige erkänner att hennes släktingar utsatts för folkmord.
– Varenda armenier i världen följer frågan. Det här är en bekräftelse på våra lidanden som ger hopp inför framtiden. Turkiet har försökt radera oss ur historien, säger Suzanne Khardalian.
– Man har fått med sig orättvisorna med modersmjölken. Det här kan slå mot Sverige ekonomiskt, men det visar att Sverige moraliskt står upp för sina medborgare.
Den turkiska regeringen har inte varit lika glad över beslutet. Sveriges ambassadör i Turkiet, Christer Asp, kallades i går morse upp till turkiska UD . Inför ett stort medieuppbåd sade han att Sverige politik ligger fast, trots beslutet i riksdagen.
Turkiet hade då redan reagerat kraftfullt och kallat hem sin ambassadör och ställt in ett besök nästa vecka av premiärminister Erdogan.
Den svenska regeringen med utrikesminister Carl Bildt (M) i spetsen har beklagat riksdagens beslut. I utrikesfrågor har regeringen sista ordet. Men en inrikespolitisk strid är på uppsegling och oppositionen hotar med KU-anmälningar.
Riksdagens beslut gäller inte bara armenier. Det handlar också om syrianer, assyrier, kaldéer samt pontiska greker.
I en byggnad intill Syrisk-ortodoxa kyrkan i Södertälje ligger tv-kanalen Suryoyosat. Här sänds nyheter, barnprogram och debatter på syrianska till 82 länder.
Eftersom det bor tiotusentals syrianer/assyrier i Sverige, varav en femtedel i Södertälje, har sändningarna blivit viktiga för syrianer som finns spridda över hela världen.
Gabriel Bozyel, ordförande för kanalen, berättar att de sände live efter beslutet och har fått stor respons från länder som Irak, USA och Syrien.
– Symboliskt är det här jätteviktigt. Vi har fått ett erkännande. I varje släkt finns det någon som drabbats, säger han.
– Samtidigt kan man inte belasta dagens Turkiet för det som hänt, utan bara för det faktum att man inte erkänt det.
Men det finns smolk i Gabriel Bozyels glädjebägare.
– Jag hoppas att det inte kommer att bli tuffare för de syrianer och assyrier som fortfarande bor kvar i Turkiet. Jag tror inte att staten kommer att göra något, men enskilda individer.
19-årige svensk-syrianen George Hermez, som jobbar på kaféet Baristan i Södertälje centrum, föddes 80 år efter händelserna. Men han säger att de ändå påverkat honom.
– Man har alltid haft det här i sig liksom. Jag blev väldigt glad när de erkände folkmordet. Alla här snackar om det, även vi unga, säger han.
På kaféet finns också Jamil, som noga följer sändningarna från Suryoyosat. Det känns som en seger, säger han.
– Min morfar fick se sina föräldrar slaktas när han var sju år och lyckades gömma sig bakom fåren. De gamla har sett det med egna ögon eller har fått det berättat av sina föräldrar. Vi har historien med oss hela tiden.
Jamil hoppas att trycket ökar på Turkiet. Men han tror också att det kommer att bli jobbigt för dem som bor kvar i Turkiet.
– De kommer att trakasseras på olika sätt, kanske till och med mördas.
Hasan Dölek, ordförande för Turkiska riksförbundet, tycker att folkmordsfrågan inte borde ha diskuterats av politiker utan av historiker.
– Det här är ett politiskt färgat beslut och det kommer att skada samarbetat mellan Turkiet och Armenien. Jag hoppas att det inte också skadar relationerna mellan invandrargrupper i Sverige.
