S-politikern Arhe Hamednaca är djupt kritisk till att eritreaner måste betala 2 procent i skatt till hemlandet. Själv vägrar han men många av hans landsmän betalar för att de är rädda för vad som kan hända familjemedlemmar i Eritrea.
Varje år beger sig eritreaner i Sverige till Lidingö med sitt svenska skattebesked i handen. Enligt lag måste alla eritreaner i utlandet betala 2 procent av sin inkomst till Eritrea. Även svenska medborgare beskattas.
Få svensk-eritreaner som SvD talat med vågar berätta öppet om skatten. Rädslan – befogad eller ej – för ambassaden är påtaglig.
– Ingen vill göra sig ovän i onödan med en regim som sätter människor i fängelse utan rättegångar, förklarar en kvinna som bott i Sverige i 25 år.
Exileritreaner på besök i hemlandet, som inte betalat skatten, har fängslats eller kvarhållits i Eritrea för att de misstänks tillhöra oppositionen, enligt en rapport från människorättsorganisationen Amnesty.
En annan effekt för dem som inte betalar kan vara att de nekas inresevisum till Eritrea.
I andra länder dit eritreaner har flyttat ska det vara lättare än i Sverige att komma undan med en symbolisk skattesumma.
– Här mjölkar ambassaden folk allt vad de kan. Det svenska skatteregistret gör att de vet exakt hur mycket de ska driva in, säger Rezene Tesfazion, riksdagsledamot för socialdemokraterna.
Skatteverkets expert på internationell beskattning, Tommy Wallén, har inte hört talas om saken. Sverige har avtal med ett 80-tal länder för att skydda medborgare från dubbelbeskattning. Men inte med Eritrea.
– Även om det här inte tillhör normen finns det därför inga folkrättsliga hinder för Eritrea att beskatta även svenska medborgare, säger han.
Under Eritreas 30-åriga självständighetskrig var det vanligt att flyktingar av solidaritet sände pengar till kampen. När staten Eritrea bildades 1993 beslutade de styrande i Asmara att gåvorna skulle bli lagstadgad skatt. Sedan har Eritrea utvecklats till enpartistat.
För Kistabon Tesfai Berhane var stödet länge en patriotisk plikt.
– Ett frivilligt stöd till ett demokratiskt Eritrea skulle jag gärna fortsätta betala. Men när de försöker pressa oss att betala, aldrig!
Andra, som Salomon Asefaw, som kom till Sverige för 20 år sedan, betalar med glädje.
– Det är en helt frivillig gåva för att bygga upp landet, säger han.
Men nu uppmanar Eritreanska Riksförbundet till motstånd.
– Vi anser att vi bara ska skatta i det samhälle, Sverige, där vi lever, säger Tesfai Berhane, som är förbundets ordförande, men påpekar samtidigt att de som vägrar bör vara medvetna om att de tar en risk.
– Den som inte betalar har inga rättigheter alls i Eritrea.
Eritreas ambassadör i Sverige, Araya Desta, bekräftar att skatten finns, men säger att andra stater har samma system. Rapporter om att den som inte betalar riskerar att hindras från att lämna Eritrea viftar han bort som lögner.
Han betonar samtidigt att den som vill betraktas som eritrean och få tillgång till statens tjänster måste betala skatten.
– De som inte har eritreanska id-handlingar är inte skyldiga att betala. Men de gör det gärna ändå, säger han.
Kritiken avfärdar han som krypskytte från ”desertörer”.
Ambassadören vill inte svara på några frågor om vad som händer med den som bryter lagen.
– Men jag kan garantera att ingen riskerar sin.
