En månad in på det nya året pågår utdelningen av telefonkataloger för fullt. Trots att användandet av papperskatalogen minskar stadigt delar Eniro i år ut 6 miljoner papperskataloger till alla hushåll. Till det kommer de lokala katalogerna Din del som trycks upp
i 4,5 miljoner exemplar. Det betyder nära 4 ton papper bara i Stockholm.
– Det är det stort resursslöseri att dela ut den. Det vore väl rimligt att ha en efterfrågekonsumtion så att de som verkligen vill ha fick beställa i stället för att gödsla ut telefonkataloger, säger Naturskyddsföreningens generalsekreterare Svante Axelsson.

Det är Posten som delar ut telefonkatalogen på uppdrag av Eniro i Stockholmsområdet. Postkillarna jobbar i lag och det går undan när den gula skåpbilen lastas ur buntar av kataloger i Fruängen och Hägersten i södra Stockholm.
Sex buntar i varje port. Efter två veckor kommer posten tillbaka och hämtar de kataloger som ligger kvar.
– De flesta tar ändå in en katalog. Men de som bor i villaområden får ta hand om sin och slänga den själva om de inte vill ha den. Där hämtar inte vi, säger Love Kinnari, lagledare för utdelarna.

Christin Hedman, som bor i Fruängen, säger att hon använder telefonkatalogen allt mindre.
– Telefonkatalogen är bra att elda med. Jag tror att många klarar sig genom att använda nätet, säger hon.
Daniel Gustafsson, som bor i Enskede, använder den inte alls.
– Det känns som slöseri med resurser att dela ut den, när man ändå kan slå upp det på nätet, säger han.

En liknande utdelning av telefonkatalogen gör Eniro i Norge. Men enligt en opinionsundersökning som gjorts i Bergen på uppdrag av miljöorganisationen Norges Naturvernforbund är användandet av telefonkatalogen mycket lågt.
Av 1 500 tillfrågade norrmän i undersökningen svarade 45 procent att de var intresserade av att få telefonkatalogen. Av personer under 30 år svarade 94 procent att de aldrig använder katalogen för att hitta ett telefonnummer. Norges Naturvernforbund driver nu en kampanj där man bland annat ställt krav på norska regeringen att bara de som vill ha katalogen ska få beställa den.
– Jag reagerade på högarna av kataloger som låg ouppackade i korridoren på jobbet i månader. Det är ett meningslöst att det delas ut så mycket skräp som går rätt i soporna, när man samtidigt diskuterar avfallsminimering, säger Sverre A. Stakkestad vid Naturvernforbundet.
– Om vårt förslag går igenom minskar det miljöfarliga utsläpp både vid tillverkningen och utbärningen.

Svenska Eniro motiverar utdelningen av telefonkatalogen med en opinionsmätning som visar att 94 procent av svenskarna använde papperskatalogen minst en gång under 2005, något mindre i storstäderna. Mer bland äldre personer än yngre. Mer exakt hur användandet ser ut i olika åldersgrupper bland svenskarna vill Eniro inte avslöja.
– Vi är väl medvetna om att katalogen används mer i högre åldrar, men den är fortfarande en mycket stark produkt, säger Katarina Lind, produktchef för de tryckta katalogerna hos Eniro.
Samtidigt är telefonkatalogen Eniros största intäktskälla. Under 2005 drog Eniro i Sverige in 1,5 miljarder kronor på annonserna i Gula sidorna.

I Norge går det i dag att tacka nej till telefonkatalogen genom att kontakta Eniro på nätet, men det är inte möjligt i Sverige. Varför inte?
– Det går inte. Det skulle vara oerhört svårt för oss att hantera. Vi kan inte kräva det av Posten, säger Katarina Lind.
Personer som bor i lägenhet kan idag strunta i att plocka in katalogen som ligger i porten, men villaägare är tvungna att ta emot den.

Svenska Naturskyddsföreningens ordförande Svante Axelsson säger nu att det kan bli aktuellt med en kampanj mot telefonkatalogen liknande den i Norge.
– Vi måste kontakta Naturvernforbundet och se hur deras kampanj fallit ut. Jag skulle tro att efterfrågan i Sverige är lika liten som i Norge.
I Norge har hittills 125 000 personer sagt nej till telefonkatalogen, sedan kampanjen startade för en dryg vecka sedan. Svenska Eniro meddelar nu genom presstjänsten att företaget arbetar med en lösning för att villaägare ska kunna säga nej till katalogen.