Flaggor på halv stång på Camp Northern Lights i Afghanistan på måndagen med anledning av söndagens händelser då två svenska officerare stupade, en tolk dödades och en svensk soldat skottskadades lindrigt.
Foto: Henrik Eskilsson / FS18 / Försvarsmakten / SCANPIX Kod 10520
Den amerikanske presidenten Lyndon B Johnson myntade under Vietnamkriget på 1970- talet ett uttryck som har gått till historien. ”Den avgörande segern beror på om vi kan vinna folkets hjärta och sinne.” Det engelska uttrycket ”hearts and minds” blev senare namnet på en prisad dokumentär om kriget.
Det är en strategi som USA inte använt sedan talibanerna drevs bort från makten i Afghanistan hösten 2001. De amerikanska soldaterna går sällan ut ur sina bepansrade bilar under sin patrullering och när det sker är det i grupper med osäkrade vapen. För den vanlige afghanen innebär det knappast en invit till dialog och det är en förklaring till den utbredda misstänksamheten mot utländska soldater.
Svenskarna i norra Afghanistan har agerat på ett annat sätt. De har ofta gått ut ur sina fordon och även utan vapen pratat med lokalbefolkningen. Undan för undan har därmed ett förtroende byggts upp, vilket gett afghanerna en mer positiv syn på den utländska närvaron. Men det är en strategi som ur säkerhetssynpunkt alltid innebär större risker och gör svenskarna till mer öppna mål.
–Vi får inte fjärma oss från lokalbefolkningen, utan vår uppgift är att bygga förtroende, sade igår överste Gustaf Fahl, som blir chef för den kommande svenska styrkan i Afghanistan.
Strategiskt är det rätt, men det är oerhört svårt att spontant kunna avgöra när soldaterna ska våga släppa på säkerheten.
Ett annat problem är att talibanerna i allt högre grad har börjat infiltrera både polis och militär i den omfattande nyrekrytering som pågår. I den amerikanske presidenten Barack Obamas uttalade strategi för att inom drygt ett år kunna inleda hemtagandet av sina soldater är förutsättningen att afghanerna själva ska ta över allt mer av säkerhetsarbetet.
Det innebär enorma svårigheter. Dels för att många unga afghaner som ska utbildas är analfabeter och många kan inte ens läsa en karta efter utbildningen, dels för att kontrollen av de nyanställda ofta är bristfällig. Det är fortfarande oklart om den man som sköt svenskarna var klädd i polisuniform. Klart är att han var bekant med poliserna och att han sköt de svenska officerarna med ett vapen från polisen.
Kring nyår var det sju amerikanska underrättelseagenter som miste livet när en infiltratör slog till. En som USA trodde pålitlig informatör kunde ta sig igenom flera säkerhetskontroller på en hemlig CIA-bas nära staden Khost i östra Afghanistan och utlösa en självmordsbomb. Bara under det senaste halvåret har minst sex attentat utförts av terrorister i polis- eller militäruniform.
För de internationella styrkorna blir uppgiften närmast omöjlig om de inte kan lita på sina partner. Speciellt som allt fler operationer bygger på samarbete där de utländska officerarna ofta har en lednings- eller kontrollfunktion.
De kommande veckorna kommer fokus antagligen att ligga på södra Afghanistan. USA och Storbritannien förbereder den största offensiven på länge mot kända talibanfästen i Helmandprovinsen, och den brittiske försvarsministern varnade i söndags allmänheten för att ”vi måste räkna med fler offer”. Men det betyder inte att riskerna kring svenskbasen i Mazar-i-Sharif minskar. Extrema talibaner finns idag över hela Afghanistan.
Jan Blomgren bevakar Afghanistan. jan.blomgren@svd.se
