Med ett regeringsuppdrag i botten startade Riskbruksprojektet 2004 där målsättningen är att läkare och sjuksköterskor i primärvården och företagshälsovården ska lära sig att ställa frågor till patienterna om hur mycket och hur ofta de dricker alkohol. Projektet leds av Svante Pettersson på Folkhälsoinstitiutet som är nöjd med färska uppgifter om att 60 procent av alla läkare, sjuksköterskor och barnmorskor fått utbildning i så kallade motiverande samtal med patienterna.

–Drickandet minskar hos patienter när vårdpersonal uppmärksammar riskerna med att dricka för mycket. Det borde inte vara konstigare än att fråga om rökning och motion. Man kan också uttrycka det så att patienten inte ska undanhållas viktig information om hur hälsan påverkas av alkohol, säger Svante Pettersson.

En jämförelse mellan 2006 och 2009 visar att man är bäst på att ställa frågor om alkoholvanorna inom företagshälsovården. 79 procent av läkarna gör det alltid eller ofta, vilket är en ökning från 70 procent på tre år. Bland sköterskor i företagshälsovården har det ökat från 85 till 90 procent.

Hos allmänläkarna på vårdcentralerna har det ökat från 50‑till 58 procent och bland distriktssköterskorna från 28 till 51 som alltid eller ofta kommer in på ämnet.

Samtidigt är det mindre än 20 procent av de tillfrågade patienterna som uppger att de någonsin fått frågor som tar upp deras drickande.

Lil Ragnerstam är chef på Fruängens vårdcentral i södra Stockholm och hon menar att ämnet varit tabu i alla tider, men att det nu snabbt sker en förändring.

–Det märks att det blivit mer vedertaget, det är inte många som reagerar om vi ställer några enkla frågor. Någon enstaka blir förnärmad och tycker att vi inte har med saken att göra. Vi började med det ifjol, men fortfarande inte till alla. Det hinner vi inte.

Daniella Gräske är mottagningssköterska och går mycket på intuition om hon ska fråga.

–Hos en del kan man märka en lättnad och de tycker inte att det är jobbigt om jag säger att de ligger i riskzonen, säger hon.

Men att man inte hinner ställa några frågor är en dålig ursäkt tycker Svante Pettersson. Insatsen är liten i förhållande till vinsten.

–Får man en patient i 50-årsåldern med högt blodtryck kan man börja med att ställa några enkla frågor om alkoholen. Har man ett riskbruk där man tar för mycket varje gång eller för många glas under veckan kan vårdpersonal göra stor skillnad.