Foto: SCANPIX ARKIV
En granskning som Dagens Nyheter har gjort visar att en tredjedel av alla åtal mot poliser utanför tjänsten har gällt kvinnomisshandel. Brottet är det vanligaste utanför jobbet som poliserna blivit avskedade för.
Rolf Granèr påpekar att siffrorna inte visar om poliser är över- eller underrepresenterade när det gäller personer som är dömda för kvinnomisshandel.
– Därmed inte sagt att det inte är mycket allvarligt och det är viktigt att komma ihåg att mörkertalet är stort.
Rolf Granèr forskar om relationen mellan formella och informella processer inom polisen samt om polisetik. Han ser tre riskfaktorer inom polisyrket som kan leda till att en polisen misshandlar sin fru, sambo eller expartner.
Den första är att poliser löper en risk för så kallad psykisk deformering.
– Poliser ser mycket elände och ett sätt att hantera det är att göra sig själv känslolös och avskärmar sig. Förr i tiden var detta ett vanligt förhållningssätt när det gäller hantering av svåra saker. Det har blivit bättre och man har fått större medvetenhet inom poliskåren men en organisation har svårt att ändra sig och det tar tid.
Enligt Rolf Granèr kan den typen av avskärmning manifestera sig i missbruk, utbrändhet och till exempel kvinnomisshandel.
Han säger även att poliser som arbetar i områden där man använder mycket våld kan komma att avdramatisera våldsanvändningen
– Det blir ingen stor grej. En konsekvens av det kan bli att våldsanvändning blir en konflikthanteringsstrategi i hemmet.
Till sist tar han upp machoidealet och säger att man kan anta att machoinriktade män har lägre spärrar när det kommer till att slå sin partner.
– Vi vet att polisyrket lockar machoinriktade män, det är ett klassiskt machoyrke precis som brandman, officer eller racerförare.
Rolf Granèr menar att poliser skulle behöva få mer handledning, som det är idag får de det när de jobbar med svåra ärenden som till exempel utredningar där barn utsatts för brott.
– Jag talar inte om stora katastrofer utan om den dagliga nötningen av existensiella livsproblem. Regelbunden handledning finns inom andra yrken där man arbetar med livets avigsidor, som till exempel inom psykiatri.
Ulrika Herbst, chef för polisavdelningen vid Rikspolisstyrelsen, säger att det finns ett antal metoder och instrument som ska vägleda och hjälpa poliser att klara av arbetet.
– När man är färdig polis får man en handledare under första tiden. Vi har även bra metoder för att poliser ska ha debriefing och avlastning efter svåra händelser.
Hon tror att det som statistiken speglar beror på många olika faktorer och påpekar att det är viktigt att poliser får möjlighet att avlasta sig och prata om det de varit med om.
– Även de små sakerna i vardagen kan bygga på mycket men där är det viktigt att den närmaste arbetsmiljön ser det och tar ett ansvar. Det finns säkert mer att göra när det gäller den biten.
Ulrika Herbst anser att handledningen nyutexaminerade poliser får är bra men hon menar att den säkert hade kunnat vara längre för poliser som är särskilt utsatta.
– Polisuppdraget är svårt och poliser får vara med om väldigt traumatiska och hemska händelser. Det finns ett uppenbart behov av att bearbeta det i tid. Vi har ögonen på det och jag tycker att det är väldigt angeläget.
