Lek med tanken att Socialdemokraterna regerat Sverige i 60 år. S-politiker styr ner till minsta kommun. Moderaterna har förvandlats till ett socialdemokratiskt stödparti. En gång om året kommer de med förslag ingen bryr sig om. Även regeringen är helt underställd Socialdemokraternas verkställande utskott, VU. Där fattas besluten bakom stängda dörrar, ofta i uppgörelser mellan partiets olika familjefalanger. Partiet kontrollerar även Sveriges största bolag: Ericsson, H&M och samtliga banker. Gentemot omvärlden verkar de svenska börsjättarna vara som vilka storbolag som helst. Men de schweiziska delägarna i ABB upptäcker att när det är dags för styrelsemöte har alla viktiga beslut redan fattats – vid det föregående partimötet dit utlänningar inte var välkomna.
Chefredaktörerna på DN, SvD, radion, samtliga tv-kanaler och nyhetsbyrån TT är tillsatta av partiet. Deras främsta uppgift är att publicera partistödjande nyheter från socialdemokraternas informationsavdelning. Partiet utser rektorer på universiteten och ledande forskningsinstitut. Högsta domstolens ordförande är en gammal partitrogen snut från Avesta. Och som inte detta vore nog dubbleras varje chefspost med en partichef. För varje rektor – en partirektor, varje kommunalråd – ett partikommunalråd. I varje led är det partitjänstemannen som har slutordet. Försvarets främsta uppgift är inte längre att försvara landets gränser utan att garantera Socialdemokraternas maktinnehav. Tänk dig sen att det inte hållits några val på 60 år. Tänk dig det så har du Kina.
Systemet är som gjort för att stagnera. Det fantastiska är att kommunistpartiet trots det levererar en fungerande stat med raketsnabb tillväxt. Richard McGregor beskriver hur det går till i sin läsvärda bok The Party – The secret world of China’s communist rulers. Efter massakern vid Himmelska fridens torg insåg partiet att de kunde välja mellan reformer eller att gå under som sin förebild Sovjet.
De införde åldersgränser och krav på kompetens. Statsbolagen och bankerna fick i uppdrag att tjäna partiet och vara vinstdrivande. Exempelvis är Kinas medicinminister i dag en erkänd cancerforskare. Alla ”kommunalråd” betygsätts efter hur de lyckas med tillväxt, miljömål, stabilitet och brottslighet. Varje lokalpolitiker tävlar med sina grannorter om att kunna pumpa upp ekonomin snabbast. Partiet institutionaliserades. Vid kongressen 2012 kommer partiet troligen att lyckas genomföra sin andra fredliga maktöverlämning sedan grundandet 1921. Men i slutändan har partiet fortfarande en leninistisk organisations alla inbyggda svagheter av korruption och ohindrad makt. Det är en lågoddsare att stagnation kommer att sätta in igen. Och då kommer kineserna inte kunna rösta bort dem i val. Men till den dagen är det förvånande att inte fler managementkonsulter föreläser om kommunistpartiets comeback. I dessa dagar kanske till och med en och annan sosse vill studera hur en gammal statsbärande organisation som höll på att gå under av fraktionsstrider och inkompetens lyckades återuppliva sig själva.
