Eleverna ratar skolmatsalen

Varje dag måste personalen i skolkök runt om i landet försöka beräkna hur många portioner lunch som kommer att gå åt. Nästan en omöjlighet, visar SvD:s intervjuer med ansvariga på nio av de största gymnasieskolorna i Stockholms län. Av totalt cirka 11500 elever var det igår nästan 2500 som aldrig åt av skolmaten ett problem som bidrar till det stora berg av mat som måste slängas och som SvD berättade om igår.

Antalet som struntade i fredagslunchen motsvarar cirka 20 procent av eleverna. Med i beräkningen ska tas att fastemånaden ramadan pågår och att många muslimska elever därför inte äter. Spridningen är också stor på vissa skolor i Stockholm äter nästan alla elever skolunch, på andra bara strax över hälften.

– Det är många faktorer som spelar in, som hur många håltimmar eleverna har och hur många lockelser som finns i närheten, säger Ann Lindblom, husmor på Danderyds gymnasium.

På Bromma gymnasium verkar många av de elever SvD talar med nöjda med skolmaten. Igår serverades bland annat asiatisk fiskgryta och kvar efter lunchen fanns bara en låda potatis och en kantin ris. I soptunnan hade eleverna slängt motsvarande en sopsäck med mat.

Men 17-årige Sebastian Öhrn drack bara en cola. Det blev ingen lunch eftersom han inte börjar förrän tolv.

– Fyra av fem dagar är det bra mat, sedan är den femte kanske någon tråkig soppa och då sticker man iväg, säger han.¨'

Att välja lunch på snabbmatsrestauranger i närheten av skolorna är inte optimalt, menar Åsa Brugård Konde, nutritionist vid Livsmedelsverket:

– Det beror på vad de äter, men generellt är det sämre att äta på en hamburgerrestaurang. Pommes frites är ingen höjdare och det är ofta inte så bra fetter, för lite grönsaker och väldigt mycket salt i maten.

I värsta fall hoppar skolelever helt över lunchen.

– Förutom att de kan få svårt att prestera under dagen kan de på sikt få näringsbrist. Många tonåringar är dessutom dåliga på att äta frukost, säger Ewa Carin Sehlstedt, dietist och universitetsadjunkt vid Umeå universitet.

Att maten lagas på plats kan vara en viktig orsak till att både Tumba och Blackebergs gymnasium har nästan lika många matgäster som elever.

– Näringsinnehållet behöver inte vara sämre i halvfabrikat, men om maten är lagad på plats känner man doften från köket. Det blir en helhetsupplevelse, säger Åsa Brugård Konde.

I Tumba serveras varje dag 14 olika sallader och flera olika varmrätter.

– Vi har också satsat på att få matsalen att kännas som en restaurang. Under luncherna går jag runt som en krögare och pratar med gästerna. Det tror jag är viktigt, säger restaurangchef Ola Håkansson.

Men även ljudnivån i matsalen kan ha betydelse.

– Skolmatsalarna har på många håll blivit ett ingenmansland dit inte ens skolpersonalen vill sitta under sina raster. Det är bullrigt och stökigt och man struntar helt i hur det ser ut, säger Annika Unt Widell, dietist och projektledare för organisationen Skolmatens vänner.

Hon tror att skolorna måste bli bättre på att hänga med i trenderna när det gäller mat.

– Ungdomarna är väldigt medvetna i dag. Det går inte att servera samma mat som man gjorde på 80-talet.

Carlos Banda, kökschef på Blackebergs gymnasium, håller med.

– Dagens ungdomar vet vad de vill äta. De vill ha ruccola, hommos, linser och bönor på salladsbordet.

Men lågkonjunkturen kan leda till att skolköken får ännu svårare att konkurrera om elevernas gunst. I en enkät som Mjölkfrämjandet genomförde i maj-juni bland 223 kostchefer, eller andra ansvariga för skolmaten, i landets 290 kommuner trodde sex av tio att de ekonomiska förutsättningarna för skolmaten i deras kommun kommer att försämras kommande år.

Hannes Delling

hannes.delling@svd.se