Antalet feta och överviktiga barn har ökat kraftigt de senaste decennierna. Var sjätte elev i årskurs fyra är numera överviktig, enligt en studie från Göteborgs universitet.
Utvecklingen oroar regeringen, som vill införa mer obligatorisk undervisning i idrott och hälsa i grundskolan.
–Vår ambition är att utöka antalet idrottstimmar, säger Bertil Östberg (fp), statssekreterare hos skolminister Jan Björklund.
Idag står det i timplanen att eleverna ska ha 500 timmars idrott i grundskolan. I den gamla läroplanen, som gällde fram till 1994, var 537 timmar avsatta för idrott.
Bertil Östberg vill ännu inte säga exakt hur många idrottstimmar det ska bli i framtiden. Men han tycker inte att det räcker med att gå tillbaka till den nivå som gällde före 1994:
–Det är önskvärt med fler timmar än i den tidigare timplanen. Men det får man väga mot andra intressen och andra ämnen.
Syftet med mer skolidrott är att förbättra barns hälsa. Bertil Östberg anser att det är värdefullt om skolan kan dra sitt strå till stacken för att bekämpa fetman.
–Det kommer nu många rapporter om ohälsa, tilltagande fetma och övervikt bland barn. Skolan kan bidra till att alla barn får lite sundare vanor, säger Bertil Östberg.
Utökningen av antalet idrottstimmar ingår i en översyn av kursplaner och läroplaner och arbetet med att ta fram en ny skollag.
Utbildningsdepartementets förslag ska enligt planerna presenteras i vår. Det innebär att en ny timplan kan träda i kraft om tre till fyra år.
Bertil Östberg betonar att det ännu inte finns något färdigt förslag och att de fyra regeringspartierna först måste diskutera frågan ordentligt.
En sak som de ska ta ställning till är om undervisningstiden i andra ämnen måste minska. En idé är att elevens val, som innebär att eleverna själva får välja att fördjupa sig inom ett ämne, måste stryka på foten.
–En möjlig väg är att minska antalet timmar för elevens val. Det kan man diskutera, säger Östberg.
Beskedet om fler idrottstimmar kommer efter att en rad idrottsstjärnor, läkare, forskare och lärare i en debattartikel i Dagens Nyheter i onsdags krävde en timmes skolidrott om dagen.
Branschföreningen Svenskt sportforum, som organiserar idrottsföretag som Nike och Stadium, tog initiativet till debattartikeln. Organisationens vd Klas Elm är glad över regeringens planer:
–Det är alldeles utmärkt och precis den respons som vi hade hoppats på. Den övergripande fråga som vi driver är att få alla svenskar att röra på sig mer, säger han.
Hälsoforskaren Michael Sjöström vid Karolinska institutet beklagar däremot att regeringen, som han säger, ”viker sig för pöbelaktiga påtryckningar”.
–Det är sorgligt om regeringen har fallit för de här lobbygruppernas osakliga argument, säger han.
Michael Sjöström anser att problemet är alltför komplicerat för att lösas med fler idrottstimmar. Han menar att rådgivning om matvanor och ökad samverkan mellan skolan, sjukvården och idrottsrörelsen är viktigare sätt att minska barns övervikt.
Men det finns stöd för att skolidrotten har en positiv effekt.
En vetenskaplig genomgång som Statens beredning för medicinsk utvärdering gjorde förra året visade att barn rör på sig mer om man stärker idrottsundervisningen.
Även socialdemokraterna är positiva till att utöka antalet idrottslektioner. Partiets skolpolitiska talesperson Marie Granlund påpekar att barnfetman är en klassfråga.
–Barn och unga behöver röra på sig mer. Vi tycker att man ska utöka skolidrotten, men riktigt hur mycket vet jag inte, säger hon.
Bertil Östberg på utbildningsdepartementet betonar att det är föräldrarna som har huvudansvaret för barnens hälsa:
–Ger föräldrar sina barn chips och läsk i stora doser spelar det ingen roll hur mycket idrott man har i skolan.
