Klockan är snart halv tio på morgonen och matteläraren Maria Blom undervisar klass 8B på Mariaskolan hur man räknar ut en cirkels area. Några elever antecknar noggrant, andra stirrar trött ut genom fönstret.
– Multiplikation och procent kan man se att man alltid kommer att behöva kunna. Men andra delar av matten känns det som att man aldrig kommer att få användning för, om man inte blir fysiker, säger eleven Freja Herlöfsson.
Redan 2003 visade Timss-undersökningen att svenska elever blir allt sämre på matematik. De nya siffrorna från 2007, som presenterades av Skolverket igår, visar att åttondeklassarna återigen presterar under EU/OECD-genomsnittet (se tabell). Det gäller även för fjärdeklassarna som deltar i undersökningen för första gången.
–Det är en dyster utveckling som vi nu måste ändra på, annars kan det här leda till livslånga handikapp, säger Per Thullberg, generaldirektör på Skolverket.
Per-Olof Bentley, filosofi doktor och lektor vid Göteborgs universitet, har studerat orsakerna till den bristfälliga mattematikkunskapen.
–Läromedlen är otillräckliga i sin presentation och eleverna får ingen hjälp att resonera med någon om de har tänkt rätt.
Redan efter förra undersökningen radade Skolverket upp förslag på åtgärder. Bland annat en bättre lärarutbildning, nya målnivåer, nya nationella prov och lärarfortbildning.
–Allt det här är på gång och jag är övertygad om att det kommer ge resultat, säger Per Thullberg.
Sedan 1995, första året Sverige deltog i undersökningen, har andelen elever som inte når upp till den mest grundläggande kunskapsnivån i matte mer än fördubblats. Samtidigt minskar antalet högpresterande elever.
–Det är mycket bekymmersamt och bekräftar den utveckling som varit på gång i 15 års tid, att resultaten i svensk skola sjunker, säger utbildningsminister Jan Björklund (fp) till SvD.
Han skyller på oppositionens utbildningspolitik som under de senaste åren har varit alldeles för "flummig och kravlös".
Marie Granlund (s), utbildningspolitisk talesperson, skriver så här i ett pressmeddelande:
–För att stimulera varje barn till goda mattekunskaper föreslår vi bland annat två satsningar: Matteverkstäder i förskolan och skolan och matematikundervisning på modersmålet.
För matteläraren Maria Blom blir det viktigt att förklara för eleverna hur matten kan bli viktig i ungdomarnas framtida liv - när de till exempel ska betala tillbaka bostadslån eller köpa en bil.
– Men det är ingenting jag kräver att alla ska förstå. Ibland försöker jag bara motivera dem att klara sig bra på proven - så att de får en bas och en chans att välja gymnasium.
Tipsa andra
Lätt att tänka snett i matematiken
Sverige deltar i Timss, som genomförs av forskningsorganisationen IEA, för att få en bild av det svenska skolsystemet och undervisningen i matematik och naturvetenskap i relation till andra länder. Svenska elever från årskurs 8 har deltagit 1995 och 2003. I år har fjärdeklassarna varit med för första gången.
Det här är vanliga fel som svenska åttondeklassare gör:
Exempel 1:
51-49=18
Så här räknar de:
50-40=10 1-9=8
Alltså blir svaret 18
Exempel 2:
45-43=3
Så här räknar de:
43, 44, 45
Det här var de svenska eleverna bra på:
statistik, biologi, geovetenskap
Inrikes | Mest lästa
- "DO sårar vårt rättsmedvetande"
- Konsumenterna luras
- Bråk när Nationaldemokrater kom till Värmdö gymnasium
- Sverige förstärker Afghanistantrupp
-
TV: Hård kritik mot köttklister -
Ville inte skaka hand
– får rätt i domstol - "I en framtid ser regeringen inget egenvärde i att äga SAS"
- Hallå där Henrik Pontén...
- Lars Ohly chattade med SvD.se:s läsare om Afghanistan
- Socialstyrelsen tar över HSAN:s roll

































