LUNDSBERG Pasta står på lunchmenyn för de runt 30 eleverna på Skogshult, ett av de sex elevhemmen på riksinternatet Lundsberg.

En klocka ringer och eleverna formerar sig i hallen utanför lunchmatsalen, går in gruppvis i köket och hämtar mat. Inget dramatiskt, inga stränga kommandon, detta är rutin.

Samtidigt – här finns de omtalade två ytterdörrarna in till hallen. En för de yngre och en för de äldre.

Ett av flera tecken på en accepterad hackordning på skolan, anser Skolinspektionen. Nej, en praktisk och traditionell lösning – befriad från rangordningsmekanismer, säger elever och personal. Dörrarna är ingen stor sak i Skolinspektionens hårda kritik.

Men de är ett exempel på verklighetsbeskrivningar på milslångt avstånd från varandra.

– Det finns ritualer, men utan den negativa laddningen ordet för med sig. Och det betyder inte att jag skulle skicka iväg någon yngre på ärenden. Allt det här har blivit så uppblåst, säger Sabina Eisler, som bor på Skogshult och går andra ring på gymnasiet i Lundsberg.

För Skolinspektionen är dörrarna en pusselbit i bilden av en arvstyngd skola där yngre elever tvingas underordna sig äldre i ett ”informellt regelsystem”.

Det var efter att två tidigare anställda på elevhemmet Björke slog larm om våld och kränkningar som Skolinspektionen gjorde en oanmäld tillsyn den 20 oktober. SvD har tagit del av intervjuanteckningarna med de sex personer som hördes – och här träder nya berättelser om det som nu beskrivs som ett ”privilegiesystem” på skolan fram.

”De äldre har mer makt”, säger en elev och tjänstemannen från Skolinspektionen antecknar: ”Ber de yngre stryka skjortor, köpa godis. Har hänt då och då i år. Vad händer om man inte gör det? Inget, men man får en favör om man gör det.”

Eleven berättar också om att han blev slagen i första ring: ”Tjenare läget PANG! Jag tog emot.” En anställd berättar om en niondeklassare som ska ha slutat efter att ha utsatts för maktlekar. Pojken ska bland annat ha pressats att dricka kanel och springa med en flagga i kavaj och kalsonger.

”Vi har haft tarmbrottning”, ska han ha sagt till den anställda första gången de sågs. Hon var då relativt ny och förstod inte men fick förklarat för sig att eleverna brottas ”för hackordningen”.

Flera från skolan vittnar, enligt anteckningarna, om att yngre får serva de äldre, en ordning de säger sig arbeta för att få bort. En anställd blir, antecknar en tjänsteman, upprörd över påståendet om att de vuxna skulle blunda.

Lunchen är över på elevhemmet Skogshult. En våning upp serveras kaffe i salongen. På väggarna längs trappan upp finns ansikten från generationer av elever som passerat på elevhemmet. Som roddarlaget från vårterminen 1959. Kanske syns någonstans också prins Carl Philip, han bodde här i slutet av 1990-talet.

En vecka har gått sedan Skolinspektionen slog fast att yngre elever kränks inom ramen för ett informellt regelsystem – en bild som krockar rejält med upplevelserna hos eleverna SvD träffar.

– Jag blir mörkrädd när jag hör om detta med ”ett informellt regelsystem”. Jag känner inte igen mig alls, det står så långt från vad vi upplever, säger Erik Linzander, tredjeårselev med uppdrag som troman, en förtroendevald elevrepresentant.

Flera andra elever vill föra fram vad de anser har tystats ner i rapporteringen: gemenskapen, vännerna, stödet från de vuxna.

– Själv har jag bara vuxit som person sen jag kom hit. Sedan har det inträffat några incidenter, som det kan göra på skolor. Men det finns ju ingen systematik eller tradition bakom, säger Lucas Josefsson.

Flera är mycket kritiska mot Skolinspektionens tillsyn den 20 oktober. Tjänstemännen var aggressiva och ”oproffsiga”– och fler än sex personer borde ha fått komma till tals, anser man.

– Jag trodde det skulle handla om hur vi arbetar mot kränkningar. Men de ställde aldrig de frågorna, säger skolsköterskan Helene Larsen som tycker att intervjuerna liknade aggressiva förhör.

Carina Abréu vid Skolinspektionen säger att förfaringssättet inte bröt mot gängse rutiner.

– Vi var där för att höra de som har ansvar för trygghet och studiero i skolan. Man kan tycka att vi också kunnat höra fler elever, men man kan inte förvänta sig att de ska kunna berätta om så allvarliga missförhållanden. I en så sluten miljö ligger det i sakens natur, säger hon

Eleverna har börjat lämna Skogshult för eftermiddagens lektionspass. Vid rektorsexpeditionen håller rektorn Staffan Hörnberg – efter en vecka med intervjuer och debattprogram i SVT och TV4 – möte med elevhemspersonal om likabehandling.

– Vi ska inte hamna i försvarsställning nu. Vi jobbar med likabehandlingsplanen, vi går igenom regelsystemet. Alla här är involverade i detta, säger han.

Skolledningen vid Lundsberg har fram till den 28 februari på sig att visa hur den åtgärdat de brister som Skolinspektionen pekat på. Sabina Eisler är en av de som dröjer sig kvar på Skogshult.

– Jag tycker att kritiken är odistanserad, men skolan måste ta den på allvar ändå. Skollagen finns till av en anledning, säger hon.