Beredskapspolisen bildades 1986 för att kunna rycka in vid större polisiära händelser och när den vanliga polisen behöver höjd beredskap.

Styrkan är utbildad för att reglera trafik, utrymma och bevaka avspärrade områden, leta efter försvunna personer samt gripa misstänkta gärningsmän.

Sedan 1991 har beredskapspolisen kostat minst 200 miljoner kronor. Bara i år beräknas kostnaden för utbildning och utrustning för styrkan uppgå till drygt 20 miljoner kronor.

Trots de höga kostnaderna för att hålla styrkan har den bara kallats in två gånger på 19 år. Dels vid en ambassadbevakning 1991, dels i arbetet efter stormen Gudrun 2005.

Rikspolisstyrelsen har gjort en översyn av verksamheten och föreslår nu regeringen att beredskapspolisen läggs ner.

–Vi har inte behov av dem längre. Vi har utbildat fler vanliga poliser och beredskapspolisen är inte kostnadseffektiv, säger rikspolischef Bengt Svenson.

Så sent som för två år sedan ansökte Rikspolisstyrelsen, RPS, om nya regler för att göra det lättare för beredskapspolisen att rycka in.

Tidigare krävdes ett regeringsbeslut, men från och med 1 januari 2009 fick Rikspolisstyrelsen rätt att på egen hand besluta när styrkan ska användas.

Sedan dess har polismyndigheter i flera län begärt att få använda beredskapspolisen – men alla har fått avslag.

Förra året ansökte exempelvis polismyndigheten i Västmanland om att få använda extrastyrkan under Västerås power meet, Europas största bilträff.

Beredskapspolisen skulle ha övervakat trafiken och gjort blåskontroller på de tiotusentals ofta berusade gäster som besöker staden. Det är just för sådana uppgifter, som är resurskrävande för den vanliga polisen, som styrkan har utbildats.

–Vi hade haft god nytta av dem. Vi hade kunnat utnyttja våra egna poliser till riktigt polisarbete. Hade vi haft beredskapspolisen hade vi kunnat göra en del ingripanden som vi borde ha gjort som vi inte hade resurser till nu, säger Börje Strömberg, presstalesman för Polismyndigheten Västmanland.

Rikspolisstyrelsen avslog begäran med motiveringen att det fanns risk att beredskapspolisen skulle behöva använda våld.

– Den risken finns alltid, vad man än gör. I så fall går det ju inte att använda beredskapspolisen under några omständigheter, säger Börje Strömberg.

Rikspolischef Bengt Svenson vill inte medge att det finns ett inbyggt systemfel när det gäller beredskapspolisen.

–Men med facit i hand borde vi ha övervägt avveckling tidigare. Saker och ting förändras och nu tycker vi att vi har skäl att låta regeringen pröva om beredskapspolisen behövs, säger han.

Enligt uppgifter till Svenska Dagbladet ligger en uppgörelse mellan facket och RPS bakom beslutet. Det tillbakavisar Bengt Svenson:

– Jag lyssnar självklart till vad facket tycker, men jag agerar som arbetsgivare utifrån vad som är bäst för verksamheten.

Det har aldrig varit någon hemlighet att polisfacket ogillar beredskapspolisen.

– Vi anser inte att man ska sätta människor i polisuniform om de inte har en fullständig utbildning och kompetens, säger Polisförbundets ordförande Jan Karlsen.

Han tycker att beredskapspolisens uppgifter bör skötas av hemvärnet:

– För över beredskapspolisen dit, där hör de hemma.

Peter Nyström arbetade tidigare med krisberedningsfrågor, däribland beredskapspolisen, på Rikspolisstyrelsen.

Enligt honom fyller beredskapspolisen en viktig funktion vid kriser eller större händelser som exempelvis kronprinsessans bröllop.

– Det är en organisation som är uttagen, framtagen och utbildad för sådana här uppdrag, de har allting som krävs. De är flera gånger billigare än andra resurser som väktare och ordningsvakter samtidigt som de har större befogenheter, säger Peter Nyström.

Mikael Sörensen, ordförande i Beredskapspolisföreningen, hoppas att sista ordet inte är sagt:

– Det är beklagligt och det känns trist, men jag sätter min tillit till våra folkvalda, det är de som ska besluta om vi ska finnas kvar eller inte.