Partiklar från vägbanor och från bilavgaser har under senare år seglat upp som det allvarligaste hälsoproblemet från trafikens luftföroreningar. De orsakar inte bara lungcancer och astma utan även hjärt- och kärlsjukdomar.
1 800 svenskar dör en för tidig död på grund av partiklar i luften från svenska vägar, alltså mer än tre gånger fler än antalet döda i trafikolyckor.

Sverige hör till de EU-länder som har mest vägdamm, på grund av dubbdäck och sandning på hala vintervägar. Stockholm och flera andra städer klarar inte EU:s luftkvalitetskrav för partiklar.
Den allmänna uppfattningen har varit att de riktigt små - ultrafina - partiklarna som kommer ur avgasrören är farligast.
Så är det inte, enligt två nya forskarrapporter.
- Filter på dieselbilar kommer inte få någon nämnvärd effekt på partikelhalterna i svenska städer, säger Bertil Forsberg, forskare vid Umeå universitet.
Tillsammans med en holländsk kollega har han gått igenom de över 30 olika forskningsstudier som har gjorts av luftpartiklarnas
hälsoeffekt. Ett överraskande resultat är att de medelstora partiklarna från sand och slitage av vägbanan, har stor effekt på hälsan. Antalet akuta vårdfall för astma och lungsjukdom påverkas till och med mer av de grövre partiklarna än av de finare.

Detta ger en helt ny bild av vägdammets hälsovådlighet.
- Man måste sluta säga att om man överskrider gränsvärdena bara på grund av vägdamm så är det inga problem, säger Bertil Forsberg.
Bland annat har det varit diskussioner om att Sverige skulle få undantag från EU:s luftkvalitetsnorm eftersom vägdammet har betraktats som ofarligt.
Studien är publicerad i vetenskapstidskriften European respiratory journal.

Även i en annan undersökning uppgraderas riskerna med dammpartiklarna. Forskare vid Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, har jämfört hur celler påverkas av de grövre dammpartiklarna och av partiklar från dieselbilars avgasrör.
Den oväntade slutsatsen är att vägdammspartiklarna är lika farliga som avgaspartiklarna, erfar SvD, och farligare
än partiklar i tunnelbanan.

Cellerna reagerar i bägge fallen med inflammation, vilket visar att de ger upphov till andnings- och hjärtproblem. Studien är gjord på uppdrag av Vägverket, och är ännu inte offentlig.
Inför vintern kommer Naturvårdsverket och Vägverket att uppmana allmänheten att välja andra vinterdäck än de dubbade.
- Det finns ett behov av väghållningsåtgärder för att minska hälsoproblemet. Det är både frågan om alternativ till dubbdäck och försök vi har med dammbekämpning för att få ned partiklarna. Olika vägbeläggningar ger olika farligheter, säger Lars Nilsson vid Vägverket.

Vägverket har gjort flera försök med olika sätt att städa gator, bland annat i Stockholm.
- De har varit ganska lyckosamma, säger Lars Nilsson.
I Norge finns en avgift för dubbdäck i vissa städer. Antalet olyckor med personskador ökade inte när avgiften infördes, kanske för att bilförarna körde mer försiktigt utan dubbdäck.
Men Vägverket vill undvika tvångsmedel, enligt Lars Nilsson.
- I vissa situationer är
dubbdäck en fördel. Utan några dubbdäck alls poleras vägbanan vilket kan leda till halkbekymmer, säger Lars Nilsson vid Vägverket.