Fusk på tentor
”Lämna in tentan i XX:s namn, han är inte här”, fnissar bänkgrannen. Läraren framme vid podiet tar ingen notis om kommentaren. Den är omöjlig att urskilja i sorlet av viskningar inne i salen där förstaårsstudenterna på läkarutbildningen i rumänska Cluj Napoca skriver ett av sina första prov.
Armbåge mot armbåge sitter vi och ringar in alternativen a, b, c, d eller e, ständigt sneglande på grannens papper. Gissningarna på vilka bokstäver som är rätt viskas så högt att läraren har svårt att göra sig hörd när han läser upp frågorna.
”Behöver vi visa studentleg?”.
”Nej då, det är bara att lämna in”, lugnar läraren.
Ingen legitimation krävs på någon av tentorna.
– Det skulle inte accepteras i Sverige. Här har vi ett väldigt tydligt regelverk för hur det här ska gå till och tillämpnings- föreskrifter på respektive universitet. På KI så kollar vi alltid legitimation, säger Anna Kiessling (bilden), biträdande programdirektör på grund- utbildningen i medicin på Karolinska institutet.
Mutor till lärare
Förutom vanligt fusk finns andra sätt att glida igenom tentorna, berättar flera studenter.
– Det finns lärare som är korrupta. Jag vet två stycken. En tar inte emot mutor men han ger extralektioner och där ger han ut i princip all information som kommer på tentan.
Läraren tar emot SvD:s reporter på sin institution. Efter några minuters trevande samtal får han frågan om det går att få privatlektioner.
”Nej, jag har inte tid”, svarar läraren och sneglar lite tvekande på två kvinnor inom hör- avstånd.
”Vi går in hit”, tillägger läraren och visar in i biblioteket intill. Jodå, lektioner går att ordna. De kostar 20 euro för två timmar.
”Får man garantier för att få godkänt på tentan?”, frågar SvD:s reporter.
”Du kommer att få ett högt betyg, godkänt är för de dåliga eleverna”, men garanti?. ”Nej, den enda garantin i livet är att vi dör”. Men det kommer förbättra mina chanser. ”Yes, no problems”, säger läraren.
– Man får inte låta sig mutas. Den anonyma rättningen vi har är ett sätt att skydda så att det blir rättvist för studenterna men också för att förebygga den här typen av grejer, att någon mindre nogräknad och proffsig skulle använda det för egen vinning, säger Anna Kiessling.
Läkarlegitimationskrav
Sverige: 5,5 års utbildning + 18–21 månaders AT.
Rumänien: 6 års utbildning. Ingen AT.
Antagningskrav
Cluj Napoca: Slutförd gymnasieutbildning. Inget krav på natur-vetenskapliga ämnen. Betyg, tidigare erfarenheter och rekommendationsbrev vägs samman.
Sverige: Fullständig gymnasie- utbildning. Minst godkänt i matematik D, fysik B, kemi B och biologi B.
