Den ökande tillströmmingen av brottsmål och mål gällande våld mot barn som lämnas till åklagare som SvD skrev om igår sätter hårdare press på landets domstolar.

Från och med 2006 har polisen fått utökade möjligheter att använda DNA vid brottsutredningar då samtliga polismyndigheter utrustats med tekniken. Dessa förbättringar har ökat frekvensen av uppklarade brott vilket i sin tur ökar tillströmningen av antalet brottsmål.

–Brottsmålen har ökat ganska mycket de senaste åren och de fortsätter att öka. Och med tanke på polisens och åklagarmyndighetens ökade resurser så tror vi att det är en trend som kommer att hålla i sig, säger Anette Nilsson, ekonomichef på Domstolsverket.

En annan bidragande faktor till att domstolarnas räknar med en framtida resurs- och personalbrist är misstänkta brott mot socialförsäkringen. Andra halvåret 2006 har det exempelvis skett en ökning av kontrollerna av uttaget av ersättningen för vård av sjukt barn.

–Försäkringskassan har satt fokus på att få ner ohälsotalet och det tror vi kommer leda till en klar ökning av socialförsäkringsmålen, säger Anette Nilsson.

Vid samtliga domstolslag ökade antalet inkommande mål förra året, utom vid länsrätten. Regeringsrätten var det domstolsslag som relativt sett hade den största målökningen med 8 procent fler mål. Även högsta domstolen hade en målökning, på tre procent till 5429 avgjorda mål under 2006. Målökningen vid hovrätterna och tingsrätterna uppgick till 2 respektive 1 procent.

–Vi har en prognos med en målökning med 5 procent per år. För att klara det begär vi en anslagsökning på cirka 250 miljoner kronor, säger Thomas Rolén, generaldirektör på Domstolsverket.