När föräldrarna inte kan enas vid en skilsmässa hamnar barnen i kläm. Därför ska barnets bästa stå i centrum vid alla beslut om vård, umgänge och boende, enligt föräldrabalken. Vid en djup vårdnadstvist kan socialtjänsten arrangera samarbetssamtal med föräldrarna. Men ny forskning vid Lunds universitet visar på brister i socialtjänstens arbete.

I en enkätundersökning till landets kommuner svarade var fjärde socialtjänst att de inte vidtar några extra åtgärder under ett samarbetssamtal med föräldrarna, även om det finns starka indikationer på en djupare konflikt eller våld inom familjen.

– Det finns troligen flera förklaringar. Man kanske saknar verktyg eller inte prioriterar att identifiera svåra fall. En annan förklaring kan vara att föräldrarna skickas vidare till en annan instans, säger Annika Rejmer, en av forskarna bakom studien på rättssociologiska enheten vid Lunds universitet.

I enkäten uppgav nästan var femte socialtjänst att samarbetssamtalet inte innehöll några särskilda moment för att följa upp fall där det fanns ”misstanke” om våld inom familjen. Drygt 40 procent avstod från ytterligare åtgärder trots att det fanns risk för ”djup och allvarlig konflikt”.

Enligt en rapport från Socialstyrelsen som kom i fjol är de metoder som används vid socialtjänstens bedömningar ofta otillräckliga och irrelevanta. Dessutom finns det behov av ett nationellt bedömningssystem, eftersom besluten kan variera mellan kommunerna. Nu har en ny utredning vid Socialstyrelsen fått i uppdrag att se över socialtjänstens arbetsmetoder.

– Fler beslut än som kanske har varit önskvärt har varit baserade på personligt tyckande. Det har varierat väldigt mycket mellan olika kommuner, vilket varit olyckligt. Vårt mål är att få bättre bedömningar, säger Knut Sundell, chef för Institutet för utveckling av socialt arbete (IMS) på Socialstyrelsen.

Bland annat vill man titta närmare på utländska bedömningsinstrument och se om de kan anpassas till svenska förhållanden. I USA finns vissa obligatoriska tester som bara får utföras av utbildade psykologer, enligt Knut Sundell.

Socialtjänstens vårdnadsutredning används också ofta som underlag i domstolar. Men även inom rättsväsendet är kunskapen om barn och vårdnadstvister bristfällig, anser flera experter. Olika tingsrätter har olika syn på vad som är bra för barn. Många domare saknar helt enkelt den kunskap som krävs för att döma i vårdnadstvister.

– Det finns ofta för lite kunskap om familjen så vårdnaden avgörs på ett tunt underlag, säger Annika Rejmer, som för närvarande arbetar med en undersökning om tingsrätternas erfarenheter i beslut om vård och umgänge.

Redan för två år sedan kom en lagändring som skulle förstärka riskperspektivet vid domstolsbeslut i vårdnadstvister. Men fortfarande finns allvarliga brister. Ingen översikt har gjorts av hur lagen tillämpas och många domstolar sätter frågan om medling mellan föräldrarna före barnskyddet.

Johanna Schiratzki, professor i rättsvetenskap vid Stockholms universitet, har granskat hovrättsdomar i vårdnadstvister 2004 och 2007. Resultatet visar på flera brister. Många domstolar är dåliga på att redovisa vilka riskbedömningar som gjorts, vilket gör det svårt att se om barnets bästa stått i centrum.

– Det finns en rädsla hos domstolar att skriva att en förälder är olämplig som vårdnadshavare. Du hittar inga sådana skrivningar i alla de domar jag granskat, säger Johanna Schiratzki.