I juli tog Migrationsverkets generaldirektör Dan Eliasson ett praxisbeslut som han sedan fått mycket kritik för. Det vägledande beslutet var att avvisa en 51-årig irakier som kommit hit från Bagdad.

Mannens advokat överklagade dock till migrationsdomstolen vid länsrätten i Stockholm. Och på torsdagen kom migrationsdomstolens dom, som alltså avvisar överklagandet.

Migrationsverket ansåg att den shiatroende 51-åringen inte kan betraktas som flykting eller skyddsbehövande i övrigt, och att det inte finns särskilt ömmande omständigheter som gör att han bör få uppehållstillstånd i Sverige.

Beslutet baserades på en tolkning av tre vägledande domar i Migrationsöverdomstolen i våras, som deklarerat att det inte råder ”inre väpnad konflikt” i Irak, i lagens mening, bara ”svåra omständigheter”.

Enligt överdomstolen krävs strider mellan regeringsstyrkor och upprorsmakare som ”under ansvarigt kommando utövar sådan kontroll över en del av statens territorium att de kan utföra sammanhängande och samordnade militära operationer” för att väpnad konflikt ska anses råda.

De grupper som terroriserar irakierna har inte sådan territoriell kontroll, och de miliser som finns ligger inte i regelrätta strider med varandra eller med regeringen, enligt domstolen.

Därför måste varje irakisk asylsökande visa hur denne personligen är utsatt och varför skydd behövs.

I sin dom på torsdagen påpekar migrationsdomstolen att ”antalet vålds- och säkerhetsincidenter” minskat i hela Irak och i Bagdad i år. I Bagdad har också antalet dödsoffer för våldet minskat, påpekar domstolen.

Men 51-åringen anför i sin överklagan personliga skäl, som att han efter vapenvägran stämplats som motståndare till den shiamuslimska saken, och att hans brors tjänstgöring i Iraks armé utsätter honom och familjen för risker.

Migrationsdomstolen påpekar dock att den shiamuslimska befolkningen i Irak är i majoritet. Därför är inte grupptillhörigheten grund för uppehållstillstånd. Inte heller har mannen, efter att ha lämnat in en dödsattest på brodern samt visat honom på fotografier med andra beväpnade män, ”styrkt sina påståenden om hot mot honom personligen”, anser domstolen.

Rättsfallet kan få mycket stor generell betydelse om det överklagas till Migrationsöverdomstolen, som då kan komma att ompröva sin linje kring tillståndet i Irak.