Endast ett tiotal personer har beviljats resning i brottsmål de senaste 20 åren, Thomas Quick är en av de få. Nu vill regeringens utredare göra det lättare för dömda att få hjälp med sina resningsansökningar. De ska ha möjlighet att få en offentlig försvarare och det ska bli tydligare regler för när åklagare måste återuppta en förundersökning.
– Dagens praxis är för restriktiv. En enskild resningssökande ska lättare få tillgång till de allmänna utredningsresurserna, säger utredaren Staffan Levén.
Om en dömd person ska få hjälp med en ny utredning måste åklagaren först återuppta förundersökningen, enligt dagens regler. Men det finns inga lagar för när så ska ske. I stället använder åklagarna en gemensam praxis baserad på Justitieombudsmannens uttalanden. Det krävs oftast väldigt starka nya bevis och Staffan Levén tycker att det måste bli lättare att öppna en förundersökning.
– Det är svårt för en enskild att säkra de bevis som kan behövas för att åklagaren ska agera. Till exempel kan de behöva hålla nya förhör med målsäganden som kan ha ändrat sina vittnesuppgifter. De som söker resning riskerar att förstöra bevis i sådana lägen. Förhören måste ju ske på ett rättssäkert sätt och ska skötas av polis, säger Staffan Levén.
Men Thomas Olsson, Thomas Quicks advokat, menar att de nya förslagen inte åtgärdar problemen. Det kommer fortfarande att krävas mycket ideellt arbete innan åklagaren återupptar någon förundersökning, särskilt i komplicerade mål, säger han.
– Lejonparten av allt arbete ligger i tiden innan att man kan identifiera ett vittne eller en omständighet. Där får den som ansöker om resning fortfarande förlita sig på att journalister eller advokater arbetar utan ersättning under en väldigt lång tid, ofta många hundra timmar, säger Thomas Olsson.
Thomas Olsson har själv arbetat många timmar utan ersättning. Både med Thomas Quicks fall och med ”Fallet Ulf” där en incestdömd man fick resning. De nya reglerna hade inte förbättrat förutsättningarna i något av de två fallen, menar Olsson.
– Under den granskningsfas som ska leda fram till att man hittar de nya bevisen och kan begära resning, då har man fortfarande inga instrument. Man kan inte bryta sekretesser, man kan inte få del av andra förundersökningar, man har inget mandat att höra människor utan måste lita på att de samarbetar, säger Thomas Olsson.
Staffan Levén är säker på att förslagen kommer att öka rättssäkerheten. Men han medger att det även i framtiden blir svårt att få hjälp med sin resningsansökan.
– Vi har försökt att lägga ribban på ett sådant sätt att man just fångar upp de resningsansökningar som är seriösa. Vi har ställt upp ganska stränga kriterier även i det nya förslaget, för att det inte ska gå en massa resurser till oseriösa ansökningar. Vi vill fånga upp de ansökningar som inte har lett till bifall men som borde ha gjort det, säger Staffan Levén.
Att förslagen innebär vissa mindre förbättringar tycker även Thomas Olsson, men han är förvånad över att utredningen inte föreslår skarpare åtgärder.
– Resningsinstitutet som säkerhetsventil har en fundamental betydelse för allmänhetens tilltro till rättssystemet. Misstag är oundvikliga men det måste gå att få upprättelse, säger han.
