Under måndagen avslöjade Aftonbladet att 25 av landets sammanlagt 8 000 nämndemän har fortsatt att döma i svenska domstolar, trots att de tidigare straffats för brott som anses tillräckligt grova för att diskvalificera dem från uppdraget.
Nu riktar både Sveriges domareförbund och åklagarmyndigheten kritik mot hur systemet med nämndemän är uppbyggt, och vill att regeringen utreder om det går att höja kvaliteten.
– Det är av flera skäl, det främsta är att vi ska upprätthålla domstolarnas förtroende hos allmänheten, säger domareförbundets ordförande Thed Adelswärd till SvD.se.
I dagens system sitter tre nämndemän med under tingsrättsförhandlingar, och har en lika stor rätt att döma som domaren. Kravet på nämndemännen är att de inte är tidigare straffade för allvarligare brott. Uppdragen tillsätts av de politiska partierna som finns representerade i kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige.
Enligt Thed Adelswärd är de politiska tillsättningarna problematiska, främst därför att vissa nämndemän inte lyckas separera det politiska uppdraget tillräckligt mycket från det juridiska. En person som är engagerad i en parti som en driver en viss fråga, kan därför döma hårdare om den åtalade gjort sig skyldig till ett angränsande brott.
– Jag vet att det förekommer att nämndemän har en speciell åsikt som de vill ge utrymme för i sin dömande verksamhet, säger Thed Adelswärd.
Ett annat problem är också att det främst är äldre personer som tillsätts. På så sätt blir det en snedfördelning bland de som ska representera allmänheten.
– De yngre yrkesverksamma nämndemännen har en tendens att hoppa av, därför att de inte lyckas kombinera uppdraget med sitt arbete, säger Thed Adelswärd.
Domareförbundet tycker därför att regeringen ska utreda om det går att höja ersättningen till nämndemännen, för att locka till sig yngre förmågar, samt om det går att minska de nuvarande tre nämndemännen till enbart två. På så sätt skulle partierna i högre utsträckning tvingas sortera bort den minst lämpade tredjedelen.
Två nämndemän i stället för tre, skulle också göra nämndemännens övervikt mindre, och på så sätt minska antalet domar som senare överklagas i högre instans, enligt Thed Adelswärd. Förbundet vill också minska antalet brottmål där nämndemän finns representerade.
– En stor del av nämndemannadomarna blir ändrade i hovrätten. Det tyder möjligen på att det blir en del onödiga överrättsprocesser, säger han.
Även åklagarmyndigheten vill minska antalet mål där nämndemän finns representerade. Myndigheten tycker att nämndemännen inte ska finnas i hovrätten, och att de inte heller behövs i alltför enkla fall, som rattfylleri och narkotikabrott.
– Vi menar att de inte tillför något till dömandet i hovrätten, och att det därför inte är motiverat med nämndemän. Därför bör man utreda om det går att undvara detta, säger riksåklagare Anders Perklev till SvD.se.
– Att ha lekmannainflytande där man ska överpröva tidigare domar, fyller inte en rimlig funktion.
Myndigheten tycker också att nämndemän inte fyller någon egentlig funktion när rättegången är för komplicerad, till exempel i ett ekobrottsmål med en omfattande utredning i bevismaterialet.
– Det krävs en ganska så hög kompetens, för att göra en fullständig analys av materialet. Det är skillnad mellan ett mål som tar några timmar, och mål som tar flera veckor, säger Anders Perklev.
