Chefsrådman Runar Viksten vid Stockholms tingsrätt konstaterar bekymrat att antalet ärenden som ligger och väntar på rättegång bara växer. Han beskriver situationen som kaotisk och har varit tvungen att kalla in pensionerade domare för att beta av kön.
Chefsrådman Runar Viksten bara skakar på huvudet när han hör optimistiska uttalanden om att Systembolagsmålen kan klaras av under året.
- Det finns inte en susning med den arbetsbelastning vi har. Huvuddelen av målen är inte heller prioriterade. I flertalet fall torde straffvärdet stanna vid villkorlig dom och böter, säger Runar Viksten.
Det är bara en mindre del av Systembolagsmålen som kanske startar i juni och det beror på att en av de misstänkta sitter häktad för ett annat brott.
Vid häktning blir mål prioriterade eftersom en rättegång måste inledas inom en vecka efter att åtal är väckt. Det gäller även fallet med leverantören Vin-Trädgårdh där en person häktats i väntan på åtal, misstänkt för grov varusmuggling. Eftersom två i företaget även är åtalade för bestickning av några mutmisstänkta Systembolagschefer, tas troligen de båda målen upp samtidigt.
Chefsrådman Runar Viksten har de senaste fyra åren ansvarat för tingsrättens avdelning 13 som fått hand om de hittills 77 åtalade mutmisstänkta
forna Systembolagsanställda. Här handläggs många andra stora mål: terrorister, trafficking, ungdomsligor, ekobrottslighet.
Han beskriver situationen som kaotiskt för honom och hans åtta domare. Av de 901 mål som låg och väntade bara vid hans avdelning i april, var 239 äldre än ett år. 58 mål hade legat där i mer än tre år.
Ibland kallar han in pensionerade domare för att försöka beta av kön. Han har redan överskridit sin budget i år med nära 200 000 kronor.
Lagman Lena Berke, chef för Stockholms tingsrätt, landets största domstol, bekräftar bilden.
- Läget är mycket bekymmersamt. Antalet inkomna mål har ökat samtidigt som vi varit tvungna att skära ned. Av de åtta domare som slutat hos oss senaste halvåret får vi bara ersätta två. Systemmålen är resurskrävande och normalt oprioriterade och kommer troligen inte upp under detta år, konstaterar Lena Bjerke.
Situationen är likartad i landet. Tre år i rad har inkomna mål ökat vid alla slags domstolar. Bara i fjol ökade de inkomna målen med över 16 000, eller
nästan 6 procent jämfört med året innan, enligt Domstolsverkets årsredovisning. Även om domstolarna också avgör fler mål än tidigare växer kön med gamla ärenden, den så kallade balansen. Det är satsningen på polis och åklagare som givit utdelning.
- Politikerna slänger in pengar där det brinner mest utan att bekymra sig om nästa led. Det blir ett glapp i rättskedjan. Arbetsbördan hos oss har bidragit till de långstidssjukskrivningar vi har, säger Runar Viksten.
Han pekar på fler konsekvenser. Dagligen görs fel, som sammanblandning av namn och stavfel och han vet flera fall där domare dömts för tjänstefel därför att de glömt att räkna av häktningstiden när straffet ska fastställas.
Straffet kan bli lägre när man tar hänsyn till att rättsprocessen varit utdragen. Ibland läggs mål ned helt därför att åklagare anser att tiden gjort att det inte längre går att styrka brott.
- Det blir dessutom sämre domar när bevisningen påverkas. Vittnen minns inte längre och det blir svårare att få de åtalade att komma.
Längst bak i kön hamnar vanliga trafikbrott, inbrott, förmögenhetsbrott och liknande. Före går alltid ungdomsmål, där gärningsmännen är omyndiga, som måste inledas inom två veckor från åtal. Liksom mål där någon sitter häktad. Det gäller exempelvis nästan alltid de stora traffickingmålen.
- Sådana mål kullkastar förstås vår planering och kan pågå över två månader, säger Runar Viksten.
I regeringens vårbudget avsattes 55 extra miljoner att fördelas av Domstolsverket i år. Men eftersom underskottet som domstolsväsendet släpar med sig från i fjol var på över 100 miljoner kronor har det inte orsakat några större glädjeskutt.
