Det kallas remitteringar, och innebär att en person arbetar i ett land och skickar pengar till sitt ursprungsland. Företeelsen är omfattande: Summan av alla remitteringar är tre gånger så stor som världens samlade bistånd.

- Vi sticker ut hakan och säger att de som remitterar är de bästa biståndsarbetarna, säger Lisa Pelling, doktorand i statsvetenskap och verksam i tankesmedjan Global utmaning.

Torgny Holmgren, chef för enheten för utvecklingspolitik på Utrikesdepartementet, påpekar att det är en fråga som är i sin linda.

- Det har varit ytterst få insatser från Sida hittills, men det börjar spira, konstaterar han.

En stor brist är den inaktuella statistiken. De senaste uppgifterna är från 2002 och visar att den totala remitteringen från Sverige är fem miljarder kronor, uppger Lisa Pelling.

- Det ska sättas i relation till det svenska biståndet som är 30 miljarder varje år.

Enligt den statistiken skickar svenskar som är utrikes födda 4 000 kronor per person och år till sina ursprungsländer. Motsvarande siffra för Danmark är 35 000 kronor.

Pelling tror att de siffrorna är missvisande. Remitteringarna har ökat kraftigt de senaste åren, och den utvecklingen borde också ha skett i Sverige.

- Det vore konstigt om det var så stora skillnader mellan de nordiska länderna, konstaterar Torgny Holmgren.

Ett hinder för dem som vill skicka hem pengar från Sverige är de avgifter företagen som förmedlar pengarna tar ut.

- I Spanien är avgiften sju procent i snitt, i Sverige är den 14 procent. Och det beror på medveten styrning i Spanien, säger Lisa Pelling.

Hon lyfter också fram att Storbritanniens motsvarighet till Sida finansierar en sida på internet där man kan jämföra priser mellan olika företag som förmedlar pengar. Det vore också ett sätt att få bort oseriösa aktörer från marknaden, påpekar hon.

Enligt Torgny Holmgren är en sådan hemsida på gång i Sverige.

- Det är ett sätt att konkurrensutsätta den här branschen. Kan det bli någon procent billigare betyder det stora summor i slutändan, säger han.