Tomas Eneroth när han presenterade sin analys av Socialdemokraternas EU-valrörelse
Foto: Claudio Bresciani/Scanpix
”En lång kamp”, konstaterar Carina Adolfsson Elgestam. År efter år har hon och kollegan på Kronobergsbänken, Tomas Eneroth, motionerat för att riva upp de borgerliga förändringarna av arbetsrätten. Hittills har de inte lyckats.
–Vi tycker ju att det är ett tokigt beslut som togs, motiverar Carina Adolfsson Elgestam varför de fortsätter att driva frågan.
När hon kom in i riksdagen 1998 hade Eneroth redan en mandatperiod på nacken. Under sitt första år krävde han lokalpatriotiskt bland annat ett landsarkiv i Växjö.
Men SvD:s genomgång av Tomas Eneroths motioner under hans 16 riksdagsår visar också en annan sida. Hans hjärta klappar extra varmt för den ideella sektorn och folkrörelse-Sverige.
Engagemanget går tillbaka till Tomas Eneroths år inom SSU. 1993 myntade han begreppet egenmakt, som kort kan sammanfattas med att individen betonas mer än staten.
Dåvarande ordföranden Karl-Petter Thorwaldsson var på Tomas Eneroths linje, medan flera av de mer vänsterinriktade SSU:arna gick i taket. De menade att begreppet öppnade för privata skolor och dagis. I 90-talets början blev det här en av de stora striderna inom ungdomsförbundet.
Också i den genomgång som SVT gjorde 2010 av alla kandidater, Valpejl, betonade Tomas Eneroth människan. Politiken ska användas för ”att stärka människors möjligheter”. Han beskrev sig även som en klassisk socialdemokrat som ogillar nyliberalism ”och den befängda tanken på att pengar ska avgöra människors värde och möjligheter”.
Men det hindrar inte att han har varit öppen för hushållsnära tjänster, något som i dag är mycket kontroversiellt inom partiet.
1997 föreslog en utredning att arbetsgivaravgifterna skulle avskaffas för den som erbjöd städjobb. Tomas Eneroth ställde sig ”positiv” till förslaget, men menade att det inte enbart skulle gälla privata företag utan också kooperativ och ideella föreningar.
I andra tunga frågor har dock Tomas Eneroth stått i den socialdemokratiska mittfåran. Turordningsreglerna är ett exempel, liksom rätten till heltid.
Många av Tomas Eneroths förespråkare lyfter fram hans tunga politiska erfarenhet. Han har sysslat med socialförsäkrings- och pensionsfrågor, närings- och energipolitik, samt skolfrågor. Flera understryker också att han har varit statssekreterare.
–Han är oerhört erfaren och har respekt med sig. Folk lyssnar på vad han säger, säger en manlig riksdagsledamot.
Men det är inte bara politikern utan också personen Tomas Eneroth som verkar imponera.
–Han är en väldigt sympatisk människa, säger en kollega.
Trots alla tunga uppdrag har Tomas Eneroth inte dragits till rampljuset. Låg profil utåt, är det minsta man kan säga. Hans CV är befriat från upplysningar av mer personlig karaktär men Carina Adolfsson Elgestam bekräftar: ”Familj? Jo, men det har han”.
Det enda privata som egentligen är känt om den 44-årige smålänningen är att han har varit metallarbetare. Han har också pluggat statsvetenskap och sociologi i hemstaden Växjö.
Att Tomas Eneroth trots många år i riksdagen även politiskt är en doldis bekräftas i TT:s arkiv. Sven-Erik Österberg, även han i riksdagen sedan 1994, har omnämnts 3335 gånger. Motsvarande siffra för Tomas Eneroth: 324.










