– Ovissheten är svårast att hantera, att inte ha något tidsperspektiv. Just nu känns det som att både Johan och Martin är stabila, men det är svårt att veta om det kommer en svacka, säger Kjell Persson, pappa till Johan, efter att ha tillbringat påskveckan i Addis Abeba.

Där tilläts de göra två besök hos svenskarna i Kalityfängelset, 20 kilometer utanför den etiopiska huvudstaden.

Johan Persson och Martin Schibbye greps i början av juli 2011 sedan de olagligt tagit sig in i den stängda Ogadenprovinsen i Etiopien. Efter fyra rättegångstill- fällen under hösten dömdes duon den 27 december till elva års fängelse för ”främjande av terrorism” efter deras påstådda samarbete med den i Etiopien terroriststämplade organisationen ONLF.

Svenskarna valde att inte överklaga domen, vilket de motiverade i ett kort skrivet meddelande: ”Det finns en tradition av nåd och förlåtelse i Etiopien och vi väljer att lita på denna tradition”.

De båda svenskarna satte därmed sitt hopp till den etiopiska traditionen att benåda fångar. I en benådningsprocess finns en för tillfället sammansatt grupp, kallad De äldste, som bereder frågan. Gruppen består av etiopier med internationell erfarenhet och efter att de lämnat sin rapport är det officiellt Etiopiens president som har sista ordet. I praktiken är det dock landets premiärminister Meles Zenawi som avgör svenskarnas öde.

Men spelet kring tidpunkten för en eventuell nådeansökan, liksom mycket av det arbete som sker i övrigt för att få ut svenskarna så snabbt som möjligt, sker numera i det fördolda. De anhöriga undviker att tala om det, säkert medvetna om att allt som skrivs följs med stort intresse av företrädare för den etiopiska regeringen.

– Det pågår en process och en dialog som inte syns utåt. Men tystnad kring detta behöver inte vara fel, säger Kjell Persson, som trots att han inte hade några stora, positiva nyheter med sig efter påskhelgens besök i Addis Abeba ändå lät lättad:

– Det kändes jäkligt bra bara att få prata med grabbarna. Vi hade med oss massor av stekta köttbullar, lite annan typisk svensk mat och påskgodis så att de fick lite variation i kosten, säger Kjell Persson och betonar att Johan och Martin behandlas väl både av fängelseledningen och av de andra fångarna.