Våra dialekter har en självskriven plats i allt från vardagliga uttryck och reklamfraser till skönlitteratur och folkvisor. De fungerar också som en spegel av samhällets förändringar. Ett omfattande forskningsprojekt har kartlagt över hundra av de svenska dialekterna. Språkvetarna bakom arbetet vill allt från att se språkliga särdrag till att beskriva vikingarnas fornsvenska och utveckla nya röststyrda IT-tjänster.

Vid förra sekelskiftet fanns uppskattningsvis flera hundra dialekter i Sverige. Merparten av alla svenskar talade sockenmål som markerade mer eller mindre klara gränser mellan byar och mindre samhällen. Hur människor lät i början av 1900-talet är rikt dokumenterat tack vare tidiga folklivsforskare som reste runt och fångade kulturhistorien i människors berättelser och språkbruk. Otaliga inspelningar och fonetiska uppteckningar som är viktiga historiska dokument finns samlade i de statliga dialektarkiven.
- Under de senaste hundra åren har den språkliga spännvidden förändrats i grunden av urbanisering och människors möjlighet att röra på sig och få nya influenser. Vårt språk har aldrig utvecklats så snabbt som nu och allt färre talar utpräglade dialekter. Problemet har varit att det saknas en heltäckande bild över vad som händer eftersom vi inte gjort nya inspelningar på flera decennier, säger Olle Engstrand som är professor i fonetik vid Stockholms universitet.

Han är initiativtagare till projektet
Swedia 2000 som har kartlagt och dokumenterat 110 dialekter runt om i Sverige och Finlands svenskbygder. Projektet är ett samarbete mellan fonetiker och andra lingvister vid universiteten i Stockholm, Lund och Umeå och har haft som ambition att ge en så bred bild som möjligt av hur det talade svenska språket låter i dag.
- Det här är ett jättematerial som blir en guldgruva för oss språkforskare. Alla inspelningar samlas i en databas och kommer att ge helt nya möjligheter till forskning kring dialekter och språk i stort. Redan nu kan vi se att typiska uttalsdrag har blivit mindre tydliga i många sockenmål, medan betoning och intonation verkar mer stabil och lever kvar även i det regionalt färgade riksspråket.

Forskarna gör dessutom en publik databas som läggs ut på Internet under hösten. Även den har viktiga uppgifter enligt Olle Engstrand, bland annat vid undervisningen i svenska på gymnasiet och universiteten. Dessutom ökar intresset för de gamla sockenmålen och många hembygdsföreningar och enskilda
personer runt om i landet arbetar för att bevara de lokala dialekterna.
Ett tjugotal forskare och projektassistenter har arbetat under fem år med att välja ut dialekter och resa från Löderup utanför Ystad till Överkalix med sin inspelningsutrustning. Minst tolv personer på varje ort har spelats in för att fånga individuella skillnader och skildra spännvidden mellan unga och gamla samt mellan män och kvinnor.
- Äldre personer i bygden bildar en länk tillbaka till tidigare inspelningar av en relativt opåverkad dialekt, medan de yngre ger en fingervisning om vart språkutvecklingen är på väg, förklarar Olle Engstrand.

Personerna som intervjuats har talat fritt ur hjärtat och berättar om allt från att grädda tunnbröd till barndomsminen. Varje individ har dessutom fått läsa upp vissa ordserier för att ge material till den fonetiska forskningen som utgör grunden i projektet och har som mål att undersöka den språkliga variationen och de olika dialekternas karaktäristiska ljudtyper.
Forskningen gör att det
också går att beskriva hur samhället har påverkat vårt språkbruk. Med de senaste hundra årens sociala utveckling i bakhuvudet går det att jämföra materialet i Swedia med gamla inspelningar och försöka få en bild av vad som hänt med dialekternas språkljud. Det går också att förlänga språkutvecklingen bakåt i tiden för få en uppfattning av hur ursvenskan som vikingarna talade kan ha låtit.

En viktig del i arbetet med databasen är att kunna behandla allt material med olika fonetiska arbetsmetoder för att skilja ut hur betoning, olika tonhöjd och rytm skiljer mellan dialekter samt mellan individerna i varje grupp.
En framträdande roll i detta har Kåre Sjölander som arbetar med talsyntes och röstigenkänning. Hans forskning vid institutionen för tal, musik och hörsel vid KTH rör utvecklingen av metoder för automatisk behandling av talproven.
- Normalt när vi arbetar med att analysera och dela upp tal använder vi inläsningar av tränade talare i speciella laboratorier - en sorts idealtal. Här är det fråga om
ett väldigt varierande språk från vanliga människor som fångats vid köksbordet. Det är en utmaning!
Automatiska analyser med datorer kan underlätta behandlingen av insamlat material och till exempel göra stora dialektarkiv sökbara ned till enskilda språkljud. Kunskaperna att tolka tal kan också användas inom talsyntes och röststyrning, tekniker som får allt fler tillämpningar men fortfarande har ganska enkla funktioner. I princip klarar de av att stegvis plocka ut enstaka bitar av information, till exempel för att boka en tågresa mellan två orter en viss dag och tid.
- På lite sikt kommer vi att få system som förstår komplexa meningar och kan svara på frågor. Men för att kunna utveckla sådana tjänster behövs en bättre förmåga att analysera och förstå olika människors tal. Här är arbetet med dialekterna en viktigt pusselbit, säger Kåre Sjölander.

Andreas Nilsson