I Grünewaldsalen i Stockholms konserthus minglar toppar inom svensk bilindustri med politiker och höga tjänstemän en tisdagskväll i december. Jöran Hägglund, statssekreterare på närings- departementet, är där. I vimlet syns också ett antal riksdags- politiker. Arrangerar gör Västsvenska industri- och handelskammaren.

På dagordningen står fordons- industrins framtid, ”en inspirationskväll” med bildspel, föredrag och debatt. Men först får gästerna, till tonerna av levande musik, ”dricka lite vin och äta julmat”, som välkomsthälsningen lyder. En buffé står uppdukad och baren är öppen. Vinglasen fylls på.

–Det här är första gången jag går på en sådan här tillställning. Jag har varken haft tid eller intresse förut, säger Wiwi-Anne Johansson (v) från Lindome som valdes in i riksdagen 2006.

Hon är miljöpolitiker och hoppas bli uppdaterad om senaste nytt inom bilbranschen.

Vid ett annat bord står Peter Rådberg (mp), riksdagsledamot från Trollhättan. Det är viktigt att få information ”om än det ena, än det andra”, tycker han.

–Jag gick ju inte dit för vinets skull, poängterar Peter Rådberg efteråt och tillägger att konsumtionen vid den här sortens evenemang är ”väldigt måttlig”.

–Men man kan ändå ifråga-sätta att det serveras alkohol, säger han.

Robert Odenjung är informationschef på Västsvenska indus-tri- och handelskammaren. Enligt honom är möten mellan makthavare och näringsliv ”oerhört viktiga”.

Varför bjöd ni på alkohol?

–Ja, det är en bra fråga. Det är en god måltidsdryck i begränsade mängder. Det är ju aldrig något problem i de här sammanhangen.

Britt Bohlin Olsson, social- demokraternas gruppledare, har suttit i riksdagen sedan 1988. Hon är medveten om att det finns otaliga tillfällen för den som vill dricka alkohol. ”Det är många middagar”, konstaterar hon.

–Numera finns det en annan dryckeskultur i Sverige. Man nästan utgår från att man ska dricka vin till maten. Men restriktivitet är bra. Det predikar vi för våra nya ledamöter.

Britt Bohlin Olsson har under årens lopp haft samtal med personer i sitt parti som har haft problem att hantera alkohol.

–Jadå, man får ta det på en kamratlig basis. Det vore väl konstigt om det inte ser ut i riks- dagen på samma sätt som på andra ställen där man jobbar oregelbundna tider.

Riksdagsuppdraget är inte som ett vanligt arbete, betonar hon.

–Det sociala livet är ganska utsatt. Man lämnar sin familj kanske veckovis. Man längtar hem. I sådana lägen bör man vara extra varsam med alkohol.

Att bli en av 349 folkvalda är en stor omställning, påpekar även Kenneth Johansson (c), ordförande i socialutskottet.

–Man kanske har haft en väldigt viktig roll lokalt, sedan kommer man och blir en i mängden. Det kan bli trist och ensamt.

Kamratskapet gör också att ledamöter lätt ”kväll efter kväll hamnar på puben”, förklarar han.

Men enligt riksdagens ålderman, talman Per Westerberg, har det ”skett en positiv uppstramning” av alkoholkonsumtionen. Majoriteten av ledamöterna har numera övernattningsbostäder i Stockholm och slipper sova över i sina tjänsterum, berättar han.

–Kylskåp på rummen, kvällsvoteringar och alla boende här i husen, det var ingen bra kombination. Nu har vi i princip fått ordning på alla dessa saker.

Lars Lindblad, grupp-ledare för m, delar den uppfattningen.

–På många sätt har det blivit mycket bättre. Det är en ganska stor måttlighet. Men en del av detta är förstås ett dolt problem.