Louise Ungerth, chef för konsumentfrågor på Konsumentföreningen Stockholm, ville ha reda på vilken sorts mjölk det var i kaffeautomaterna på jobbet. Det var ingen mjölk, utan gräddersättning, så kallad whitener.
Foto: Martin von Krogh
Signaturen Joakim är en av de som reagerade. Han skriver: ”Jag kommer ta tag i detta i morgon på jobbet eftersom jag sköter kaffemaskinen ibland. Kolla vad som hälls i och är det samma skit se till att jobbet byter ut skiten eller byter leverantör.”
Fler har undersökt vad de får på jobbet. ”Jag har precis varit i fikarummet och kontrollerat vår leverantör. På maskinen står det ’kaffe + mjölk’. På påsen står det däremot whitener, och innehållet är ungefär samma som hos Selecta”, skriver signaturen JH.
Flera läsare menar att kaffeleverantörerna måste bli tydligare med vad de serverar. ”Jag tycker att det ska stå på automaten om det är ’whitener’ eller mjölk!”, skriver signaturen Mamma Mu.
Även signaturen Mutafa betonar vikten av att få veta vad man väljer: ”Nja, i all blygsamhet kan man ju önska att man får mjölk om det står mjölk och ’mjölkersättning baserat på mjölkprotein och en hoper andra kemikalier’ om man nöjer sig med det. Ser inga problem med skit i kaffet så länge varudeklarationen är korrekt.”
Signaturen Akefos vinklar på att mjölkersättningen inte borde få kallas mjölk: ”Om det inte är mjölk som kommer ur automaten, så ska det stå någon annan beteckning på den. Alltså inte café au lait utan café au XX. Annars är det falsk marknadsföring. Jag trodde att ordet ’mjölk’ var skyddat, eftersom exempelvis soja- och havredryck inte får marknadsföra sig som ’mjölk’.”
En intressant vinkel på frågan om innehållsförteckning har Kenneth Ekdahl som kommenterar på Kostdoktorn.se: ”En stor del av alla livsmedel som säljs som ’korv’ här i landet borde kallas ’korv med mos’, proportionerna kött och potatis i de flesta korvar i butikerna är ganska nära dem hos en korv med mos på ett gatukök. Följaktligen borde det gatuköken säljer kallas ’korv med mos med mos’, eller möjligen enligt regeln att inrgedienserna skall anges i fallade ordning sorterat efter mängd, ’mos med mos, kan innehålla spår av korv’.”
Några skribenter är kritiska till den gamla jämförelsen med tvättmedel. ”Bara för att man kan använda ’whitener’ på samma sätt som tvättmedel, innebär inte det att det ÄR tvättmedel. Det där är taskig retorik - som lurar folk lika mycket som mjölkpulvret. Visst är det trist med lögnerna att det skulle vara mjölk, men värre är att den inte funkar och smakar lika gott som mjölk - men det duger”, skriver signaturen Mjölk & H2O.
Andra läsare reagerade på innehållsförteckningen över mjölkersättningen som SvD publicerade. ”Blev orolig när jag ögnade genom artikeln. Innehåller vete stod det. Vete som i gluten kan innebära en allvarlig skada på tarmar för en glutenintolerant. Är detta sant, så är det inte undra på att man inte tillfrisknat från sin sjukdom”, skriver signaturen Doyenne.
Signaturen Svensson pekar på risken med transfetter som också finns med i innehållsförteckningen: ”Vad det är och följderna borde de flesta känna till. Bröst och prostatacancer. Skador på blodkärlen som leder till hjärtinfarkt och hjärnblödning. Livsmedelsverket och Socialstyrelsen missköter sina uppdrag som tillåter detta. Till de leverantörer som envisas med transfett i kaffeautomaten gäller bara en sak. Ut med skiten!”
En lösning på problematiken förs fram av flera läsare. ”Varför har ni inte riktigt kaffe på kontoret, ni som klagar? Köp en riktigt kaffemaskin som man häller riktiga bönor i. Kostar inte så mycket. Mjölk häller man i själv. Kaffe helt enkelt”, skriver signaturen Kontorsslav.
Signaturen Koffeinisten skriver: ”Jag tror att det är många som skippar automatkaffet nu och istället går tillbaka till den gamla hederliga kaffebryggaren. Så svårt är det ju inte att brygga lite kaffe och hälla upp på pumptermosar och så får var och en hälla i mjölk från ett mjölkpaket från kylen. Känns mycket fräschare och så vet man vad man har i sin kopp.”








