Budget- och skuldrådgivaren Ann-Christine Jansson tycker att arbetet varit framgångsrikt, och berättar att 9 personer fått skuldsanering under 2011, samtidigt som 11 flyttat ut. ”Men skuldsanering passar inte alla, för man måste vara ganska stabil för att klara det.”
Foto: Dan Hansson
Johans skuldberg började växa under 1990-talet. När det var som värst damp det ner 15 brev om dagen, med krav från inkassobyråer och kronofogden. Johan öppnade dem inte, men slängde dem inte heller.
– Till slut hade jag kassar fulla med vita kuvert. När man är inne i skuldhärvan så har man inget logiskt tänkande, säger Johan när vi träffas på huvudkontoret på SHIS, stiftelsen Hotellhem i Stockholm.
Skuldsättningen började ungefär samtidigt som han slutade deklarera. Detta något udda förfarande hörde samman med hans anställning i porrbranschen där allting betalades svart. De skönstaxeringar som sedan blev följden brydde sig Johan inte om.
– Jag tjänade så bra, 80–90 000 kronor svart i månaden. Och därför brydde jag mig inte om skulderna. Däremot har jag alltid varit noga med att betalat hyran.
Johan berättar hur han lånade, framför allt till konsumtion, och beställde hem saker – böcker och prylar som han ofta inte använde, och som han heller aldrig betalade.
– På det glada 90-talet var det inga problem att ta lån till konsumtion. När jag och min dåvarande pojkvän skulle förlova oss tog jag ett lån på 15 000 kronor till förlovningsringar.
Johan bor i stiftelsens genomgångslägenheter sedan mer än tio år tillbaka. Han är bara en av många som fastnat där, eftersom skulderna förhindrat en flytt vidare till vanligt boende. De boendes skuldproblem var bakgrunden till att stiftelsen SHIS 2008 anställde en egen skuld- och budgetrådgivare.
– Här finns en överrepresentation av människor som kraschat och kommit lite på sned. Till en början gjorde vi hembesök för att erbjuda skuldrådgivning, berättar Ann-Christine Jansson, budget och skuldrådgivare på SHIS.
Johan berättar om hur han blev uppsökt av skuldrådgivaren.
– De sade att ”det är dags att vi får ordning på dig”, berättar Johan.
Då, i början av 2010, hade skulderna växt till 554 000 kronor. Kronofogdens utmätningar hade pågått i över tio år.
Genom Ann-Christine Jansson fick han ordning på skulderna, vilket inte var det lättaste. Redan i oktober samma år kom beslutet om skuldsanering. För Johans del innebär det att 40 000 kronor av skulden ska betalas tillbaka fram till 2015.
– Vissa människor har bara fyra-fem skulder. Men jag drygt 60, småsummor som växt till stora summor.
Varje månad betalas skulden av i småportioner, 709 kronor i månaden, till var och en av fordringsägarna.
– De sitter jag och matar in varje månad, tio kronor dit, 12 kronor hit.
Han, som tidigare strött pengar omkring sig, har en positiv inställning och har heller inga problem att klara sig på existensminimum. Att handla prisvärd mat upplever han nu som en sport. För att klara av en dyr tandläkarbehandling har han sökt pengar ur fonder.
– Det är ett tips för andra som är i samma situation som jag, att söka fonder. Man måste trixa lite för att få in lite mer cash, säger han.
Inom Stockholms stad har vikten av budget- och skuldrådgivning uppmärksammats, och under 2010 och 2011 pågick ett projekt för att få ner kötiderna, som vara i snitt 12 månader i hela staden. Med hjälp av förstärkning betades exempelvis kön i stadsdelsförvaltningen i Farsta ner till tre månader. Nu är väntetiden uppe i sex månader.
– Förra året ökade antalet ärenden med 10 procent. När det är kö försöker man hjälpa folk så gott det går på telefon, säger Leif Sandberg, budget och skuldrådgivare i Farsta.
I Enskede Årsta Vantör har stadsdelens budget- och skuldrådgivare haft öppen mottagning en gång i veckan under hela 2011, och har nu ingen väntetid alls. Den modellen ska under 2012 införas i hela staden.
Klas Robinson, projektledare för budget- och skuldrådgivning i Stockholms stad, pekar på att öppen mottagning är ett effektivt sätt för att få ner kötiderna.
– Vi har sett att tillgänglighetsfrågorna måste prioriteras för när människor har akuta problem så måste de få snabbt svar - det går inte att vänta ett helt år. Det är bra om människor samma vecka kan komma och träffa en rådgivare, säger Klas Robinson.
Samtidigt är det inte klart hur stadsdelsförvaltningar med bara en skuld- och budgetrådgivare, som exempelvis Hässelby- Vällingby och Bromma, ska kunna organisera öppen mottagning.
– I detalj är det inte klart hur det ska lösas. Men man kan tänka sig ett samarbete mellan olika stadsdelar. Det har Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta redan i dag.
Inne på SHIS kontor konstaterar Johan att många personer som fastnat i skuldhärvan inte klarar att reda ut situationen på egen hand.
Att komma i kontakt med budget- och skuldrådgivning beskriver han som en stor lättnad.
– Utan Ann-Christine hade det inte gått. Det handlar om personkemi också, för allting kommer ju fram. Hon blev som en terapeut för mig.
Fotnot: Johan heter i verkligheten något annat.
