Under förra året togs 714 stödsökande kontakter med föreningen Kobra, en riksförening som stödjer och hjälper utsatta kvinnor och barn framförallt i rättsärenden.
Enligt Carina Sällberg följer många av fallen ett liknande mönster: Kvinnorna har utsatts för våld i en nära relation, tagit steget att polisanmäla men därefter fått kämpa i motvind. I allt för många fall har kampen lett till att anmälningar dragits tillbaka.
Utdragna utredningar är en stor bov i dramat. Men ett större problem, menar Sällberg, är bemötandet från polis, åklagare och sociala myndigheter.
- Det är lätt att skylla på resursbrist. Men det handlar framförallt om attityder, säger hon.
Hon berättar om kvinnor som av polisen uppmanats att ta tillbaka sin anmälan för att det ”ändå inte kommer leda någonstans”, om kvinnor som inte tagits på allvar och anmälningar som har bagatelliseras genom förmildrande brottsrubriceringar.
- Vi ser att man ofta sätter en mildare rubricering när det handlar om våld mot kvinnor i nära relationer. Även om
det är frågan om grov kvinnofridskränkning spaltas det upp som ringa misshandel. På så sätt minskar man preskriptionstiden och kan lägga ner ärendet snabbare, säger Carina Sällberg.
Trots att samhället de senaste åren satsat mer på utbildning och information om våld mot kvinnor är kunskapsluckorna stora.
- I dag kan man ha tur att möta en bra polis som informerar och hjälper kvinnan. Men alltför många har otur och möter direkt motstånd. Det är oacceptabelt att det ska vara så slumpartat.
En enkel lösning är svår att hitta men ökad kunskap är ett måste liksom större stöd, säger Sällberg.
- Att anmäla handlar till stor del om att få upprättelse. Många skulle orka hålla ut längre om de får mer stöd på vägen.
Under förra året togs 714 stödsökande kontakter med föreningen Kobra, en riksförening som stödjer och hjälper utsatta kvinnor och barn framförallt i rättsärenden.
Enligt Carina Sällberg följer många av fallen ett liknande mönster: Kvinnorna har utsatts för våld i en nära relation, tagit steget att
polisanmäla men därefter fått kämpa i motvind. I allt för många fall har kampen lett till att anmälningar dragits tillbaka.
Utdragna utredningar är en stor bov i dramat. Men ett större problem, menar Sällberg, är bemötandet från polis, åklagare och sociala myndigheter.
- Det är lätt att skylla på resursbrist. Men det handlar framförallt om attityder, säger hon.
Hon berättar om kvinnor som av polisen uppmanats att ta tillbaka sin anmälan för att det ”ändå inte kommer leda någonstans”, om kvinnor som inte tagits på allvar och anmälningar som har bagatelliseras genom förmildrande brottsrubriceringar.
- Vi ser att man ofta sätter en mildare rubricering när det handlar om våld mot kvinnor i nära relationer. Även om det är frågan om grov kvinnofridskränkning spaltas det upp som ringa misshandel. På så sätt minskar man preskriptionstiden och kan lägga ner ärendet snabbare, säger Carina Sällberg.
Trots att samhället de senaste åren satsat mer på utbildning och information om våld mot kvinnor är kunskapsluckorna
stora.
- I dag kan man ha tur att möta en bra polis som informerar och hjälper kvinnan. Men alltför många har otur och möter direkt motstånd. Det är oacceptabelt att det ska vara så slumpartat.
En enkel lösning är svår att hitta men ökad kunskap är ett måste liksom större stöd, säger Sällberg.
- Att anmäla handlar till stor del om att få upprättelse. Många skulle orka hålla ut längre om de får mer stöd på vägen.
”Det handlar om attityder”
Att utredningstider ökar är allvarligt. Men ett större problem för våldsutsatta kvinnor är den attityd och okunskap de möter i kontakt med myndigheter, menar Carina Sällberg, ordförande i föreningen Kobra och styrelseledamot i Roks. Att utredningstider ökar är allvarligt. Men ett större problem för våldsutsatta kvinnor är den attityd och okunskap de möter i kontakt med myndigheter, menar Carina Sällberg, ordförande i föreningen Kobra och styrelseledamot i Roks.
