Macken i Torsåker. Den givna samlingsplatsen för Anders Eklund och andra motorintresserade bybor. Hit kom han alltid på väg hem från sina resor. Oftast på torsdagarna när rutten från söndag hade avslutats. Han kom in för att köpa snus och cigaretter och prata bort en stund.

In genom dörren strömmar en grupp killar och tjejer från sjätte klass. Sedan i påskas får de gå utanför skolans område på rasten. Det är för att sexorna ska förberedas för högstadiet. De köper hårda godisar och kolor som de knaprar i sig där de står och hänger över fikabordet. Samma bord som Anders Eklund oftast suttit vid. Han brukade hjälpa barnen om de hade punktering på cykeln. Alla vet vem han är, Anders. Barnen flockas kring tidningarna som skriver om morden. De pekar och bläddrar.

- Man kan ju inte hindra dem från att läsa om det som hänt. Nu kan vi bara hoppas att det här aldrig händer igen i vårt område i alla fall. En gång borde ju räcka, säger Jan-Erik Ranta, pappa till två av flickorna som står och läser dagens tidningar.

Skolan ligger en bit ifrån macken och när det är några minuter kvar till lektionen springer de ut igen. De springer i sina färggranna jackor längs den asfalterade vägen. Kvar sitter papporna Jan-Erik Ranta och Anders Halvarsson. De pratar om hur deras barn ju också brukar cykla omkring på vägarna.

- Det kommer efteråt hela tiden. Man blir påmind om att det lika gärna hade kunnat hända våra barn som någon annans, säger Anders Halvarsson.

Han ringde han sin vuxna dotter som bor i Linköping när han fick reda på vad som hänt. Han ville vara säker på att hon inte haft kontakt med 42-åringen. Det hade hon inte.

När den röda Saaben dök upp i tidningarna började spekulationerna i den lilla orten. Efter mannens erkännande är det många som känner obehag.

- Det är fruktansvärt. Man kan undra hur han har kunnat gå och bära på det här så länge. Jag tänker på flickans familj, det måste vara så svårt, säger Birgitta Huld, som bor i byn.