Leif Levin, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet, menar att det på sikt går emot ett borgerligt parti trots att Reinfeldt avfärdar partisammanslagningar.
– Han driver fram den utvecklingen, att samarbeta är ju hans bästa bransch. Den strategin är överordnad allt annat och han verkar inte vilja bära på någon ideologisk barlast alls. Drar man ut linjen fullt ut blir det till sist bara ett borgerligt parti kvar, säger Leif Levin.

Kollegan Peter Esaiasson vid Göteborgs universitet håller med.
– Samtidigt lär det uppstå nya partibildningar då vi har ett valsystem som gynnar många partier.

Bland flera tuffa utmaningar anser flera av statsvetarna att den kanske viktigaste är att hålla reda på högerflygeln i svensk politik så att det inte blir mer utrymme för fascistiska och rasistiska krafter.
Sören Holmberg, professor i statskunskap i Göteborg, menar att den nyblivne statsministern måste utkämpa ett tvåfrontskrig.

– Ett klassiskt mot en känd opposition i form av socialdemokraterna och deras samarbetspartier som kommer att hålla koll på hur det blir med jobben. Men dessutom måste han hantera sverigedemokraterna och skapa front emot dem. Sd är i samma position för att ta sig in i riksdagen nästa gång som kd och de gröna var på 1980-talet och kommer de in kan läget bli väldigt besvärligt, säger Sören Holmberg.
Statsvetaren Olof Ruin, som varit professor vid Stockholms universitet, framhåller att det ändå är en balansakt att hålla samman en koalition med fyra partier.
– Det krävs ett fungerande inre kabinett där de tre mindre partierna får utrymme och inte manövreras ut.

Med 175 ja-röster mot 169 nej-tryckningar accepterades talmannen Per Westerbergs förslag och Reinfeldt fick en pärm innehållande dokumentet om förordnandet som statsminister.
Inne i kammaren gratulerade Göran Persson och skickade med en önskan om en dialog.

– Detta är mycket hedrande för en politiskt besjälad person, dess-
utom från ett parti som sannerligen inte ofta haft möjligheten att befinna sig i den här situationen, sade Reinfeldt efter att han tillträtt som Sveriges 34:e statsminister.
Och han lovade även att försöka behålla sin nyfikenhet på människor och samhällsproblemen.
– Jag vill att min ledarstil ska sammanfattas med tre ord – inklu-
derande, lyssnande och samhällskritisk.