Sara Mohammad växte upp med en bror som var hennes ”kontrollant”. Bara 17 år gammal skulle hon giftas bort till en äldre man som hon aldrig träffat. Hon flydde, levde i konstant rädsla under fem månader men kunde tack vare en snäll far återvända hem. För att få fullständig frihet valde hon ändå att lämna irakiska Kurdistan då hon var några och tjugo.

1993 kom hon till Sverige, med sig bar hon ett löfte:

– Jag hade sagt till mig själv att alltid kämpa för dem som utsatts för samma sak som jag.

I dag är hon ordförande i organisationen ”Glöm aldrig Pela och Fadime”. För tio år sedan var ämnet tabubelagt, minns Sara Mohammad. Vid ett tillfälle tvingades hon ha Säpovakter vid sin sida när hon skulle föreläsa på ABF i Stockholm.

– I dag diskuterar vi frågan. Samtidigt finns en rädsla och feghet; många hänvisar till rasism och islamofobi, vilket gör att de inte ser problemets vidd.

Enligt Ungdomsstyrelsen lever 70000 unga killar och tjejer under hedersförtryck – lågt räknat. Av dem uppskattas 8500 vara oroliga över att bli bortgifta.

Omfattande satsningar har gjorts under senare år; efter mordet på Fadime Sahindal ökade budgeten plötsligt tiofalt. Socialtjänstlagen har skärpts, de skyddade boendena blivit fler och omfattande utbildningsinsatser genomförts.

Tyvärr, menar Sara Mohammad, tassar det svenska samhället ibland på tå kring problemet.

– Att ge killar och tjejer olika tider i badhuset är till exempel inte bra. Det gör bara att man bejakar de här familjerna – det kommer att slå tillbaka senare.

Elizabeth Massi Fritz:

– Trots att vi vet att många utsätts för hedersrelaterade brott händer väldigt lite. Jag tycker att vi ska kriminalisera tvångsäktenskap och föra in hedersbrott i vår lagstiftning.

Det säger Elisabeth Massi Fritz, advokat specialiserad på hedersrelaterade brott. Hon kände Fadime Sahindal och säger att såväl politiker som rättsväsende vet mer nu än för tio år sedan.

Hon tror att ett tillägg i lagtexten skulle ge de drabbade erkännande.

– Hedersrelaterade brott sker alltid under besvärande omständigheter. Dessa är viktiga att uppmärksamma. Jag tror på hårdare påföljder och utvisning. Just utvisning avskräcker mest.

Zubeyde Demirörs :

För tio år sedan hade knappast någon en tanke på att även män drabbas av hedersbrott. Dels då de tvingas in i rollen som förövare, dels då de bryter mot familjens normer.

– Homosexuella killar råkar väldigt illa ut. Tyvärr har det tagit tid innan samhället har uppmärksammat det här, säger Zubeyde Demirörs.

Hon är verksamhetsansvarig vid Elektra som grundades i samband med mordet på Fadime. Som samtliga i organisationen har hon egen erfarenhet av hedersbrott.

– Många killar ringer för att de tvingas kontrollera sin syster. I dag får de samma hjälp som tjejerna: socialtjänst, särskilt boende – det som krävs.

Nalin Pekgul :

När sjuksköterskan och förra S-politikern Nalin Pekgul ville diskutera hedersmord på 90-talet avfärdades hennes berättelser som fantasier.
1996 ströps 15-åriga Sara av sin kusin i Umeå – och debatten tog fart.

– När Fadime gick till polisen och berättade om hoten sa de till henne att gå hem och ’tala om för mamma och pappa hur det går till i Sverige.

Kanske viktigast under senare år är att gärningsmän kan dömas i Sverige även om brottet begåtts utomlands, menar Pekgul. Så skedde då 19-åriga Pela sköts till döds under en semester i Kurdistan.

– Den domen avskräcker många från att göra samma sak.

Elisabeth Massi Fritz.