Jag fick ett tips om en föreläsning på nätet och efter att ha sett den kände jag mig styrkt i uppfattningen att det behövs mer humor

i samhällsdebatten. Det kan tyckas vara ett djärvt påstående efter Håkan Juholts ansträngningar i genren. Men jag insisterar.

Till exempel är den politiska satiren i radions Godmorgon världen mycket hälsosam och säkert en maktfaktor genom att den påverkar hur vi väljare ser på samhällets överhet. Med mindre underdånighet, nämligen. Nu är för all del svenska myndigheter rätt snälla i ett internationellt perspektiv (vill jag tro). Annat är det med USA:s nationella säkerhetstjänst FBI. Det är denna organisation som är måltavlan för en 15 minuters föreläsning av den amerikanske konstnären och universitetsprofessorn Hasan Elahi som finns på www.ted.com/talks/hasan_elahi.html

Den 9 juni 2002, nio månader efter terrorattackerna mot World Trade Center i New York, kom han till flygplatsen i Detroit efter ett besök i Nederländerna och blev stoppad och förhörd av FBI. Agenten ville veta var Hasan Elahi varit, vem som betalat resan, var han var den 12 september, den 11 september, den 5 oktober och en massa andra datum. Elahi svarade snällt och detaljerat med hjälp av sin digitala dagbok, men FBI hungrade efter mer så under sex månader kallades han till många förhör och testades i lögndetektor nio gånger innan man förklarade att han verkade vara okej. Han slapp Guantánamo.

Men Hasan Elahi, som reser mycket, ville inte råka ut för att bli misstänkliggjord igen så han bestämde sig för att eftersom FBI ville veta så mycket om honom så skulle de få vad de ville. Rejält. Han började meddela de hemliga agenterna allt han gjorde ända in i minsta detalj. Först som telefonsamtal ”hej, jag vill bara berätta att nu ska jag resa med den här flighten som kommer till Seattle klockan 11.25…” Senare ökade han informationsfloden till FBI med mejl som skickades allt oftare – upp till 100 om dagen – och blev allt längre, med bilder av tacos han ätit, flygplatser han väntat på, ankpastej han handlat, trista sammanträdesrum, toaletter han använt, GPS-koordinater för bensinstationen där han tankat och så vidare.

Allt sköts från en vanlig smart telefon som kommunicerar med en dator som skickar allt till FBI och lägger ut det på www.elahi.umd.edu/track/. Där finns nu bortåt 50 000 bilder och en ocean av ointressanta lägesangivelser. Allt under devisen: Ni vill hålla koll på mig. Jag hjälper till!

Fast lite motvalls är han: Sajten är medvetet osorterad för att Elahi ska kunna leva ett ganska skyddat privatliv bakom denna störtflod av banal information om detsamma. Det kallar jag ett humoristiskt debattinlägg, en dubbel pik med skruv.

Hasan Elahi säger att han förstås begriper att en enda människas informationskampanj inte knäcker FBI, men om 300 miljoner amerikaner skulle börja meddela alla andra alla sina förehavanden måste hela underrättelsetjänsten byggas om. I själva verket, menar han, är vi kanske på väg dit med alla elektroniska spår vi lämnar, allt bloggande och blabbande, snattrande och twittrande.