–Det är bara att se sig runt. Det märks att det är folk som har det sämre ställt som bor här. Hade de det bättre ställt skulle de bo någon annanstans.

Lars får ställa ifrån sig kryckorna för att låsa upp dörren till radhuslägenheten. Katterna har sprungit och gömt sig. Kryddhyllan i köket är tom. Väggarna är kala.

Hans ekonomiska problem började för många år sedan, när han bodde på en annan plats i Medelpad, i orten Stöde. Lars har varit sjukpensionär sedan 1979. Hans sjukdom gör att hans diskar i ryggraden förstörts. I stället har ryggraden vuxit ihop i en krökt form. När hans dåvarande fru också blev sjukskriven och räntan på villan nådde 14 procent spårade ekonomin ur. Familjen, med fem barn, flyttade in till Sundsbruk 1998. Då hade de första betalningsanmärkningarna börjat komma.

Huset i Stöde såldes till slut för 150000 kronor av Kronofogden. De pengarna gjorde varken till eller från på skulderna på omkring en halv miljon.

Sedan fem år tillbaka bor Lars ensam. Med räntor och avgifter har skulden passerat 1,1 miljoner kronor. Han är ständigt jagad av inkassobolagen, som ringer och skickar brev.

–Ömsom hotar de, och ömsom ber de.

Men det har de inte mycket för. Alla pengar Lars eventuellt skulle få in tas av Kronofogden.

Lars barn kunde aldrig få samma julklappar och presenter som sina kamrater. Hans föräldrar, svärmor och svåger har också drabbats ekonomiskt av hans skulder, då de borgat för lån han inte kunnat betala.

–Det har man dåligt samvete för, säger Lars.

Sundsbruk är det postnummerområde där störst andel av befolkningen har en betalningsanmärkning i Sverige, enligt uppgifter som kreditvärderingsföretaget UC tagit fram för SvD:s räkning.

En betalningsanmärkning är ett tecken på en ekonomiskt utsatt situation. Medelinkomsten för personer med betalningsanmärkning är 76000 kronor lägre än övriga befolkningen. 60 procent får dessutom ytterligare en betalningsanmärkning inom ett år.

16,9 procent av invånarna i Sundsbruk har minst en betalningsanmärkning. Det är mer än dubbelt så hög andel som riksgenomsnittet på 6,9 procent.

För att få en betalningsanmärkning krävs en till två fakturapåminnelser, att ärendet går till ett inkassobolag som i sin tur vänder sig till Kronofogden för ett betalningsföreläggande, och att fogden då beslutar om det, berättar UC:s marknadschef Roland Sigbladh.

–Det har gått ganska långt, man har haft många chanser, säger han.

På ytan är det inte mycket i Sundsbruk som vittnar om ekonomiska svårigheter. Här finns några flerfamiljsbostäder, radhus och villaområden. Lyfter man blicken kan man skymta jättehandelsområdet Birsta, Norrlands största köpcentrum som skryter med 5500 parkeringsplatser. Att skolan nyligen pekades ut som Sveriges sämsta av Expressen, sett till avgångsbetygen för niondeklassare, är ett tecken på att allt inte står rätt till här.

Lägg ditt liv i Herrens hand. Lita på honom. Han kommer att handla.

Strofen ur Psaltaren sitter uppsatt på diakonerna Ingrid Olofssons och Kajsa Elfströms kontor i Sundsvall. Församlingen de arbetar för täcker det område där Sundsbruk ingår.

Kanske är texten tänkt som uppmuntran till de personer som ser kyrkans hjälp som den sista utvägen.

–Vi har haft fler som har sökt ekonomisk hjälp än någonsin förut, säger Ingrid Olofsson.

Att kyrkan ibland delar ut all- mosor förs från mun till mun. Före jul hade omkring 40 per- soner fått stöd.

–De mår naturligtvis dåligt av att tigga om hjälp, säger Ingrid Olofsson.

Det hon och Kajsa Elfström i de flesta fall kan erbjuda är presentkort på en matbutik på några hundralappar. Det kan vara det som behövs för att få vardagen att gå ihop. Det ekonomiska stödet ligger utanför budget. Pengarna har kommit in genom kollekt, enskildas bidrag och lotteriverksamhet.

Ingrid Olofsson tycker egentligen att det är sorgligt att de behövs. Hon ser det som en mänsklig rättighet att kunna försörja sig själv.

–Att hjälpa människor är kyrkans roll. Men samhället ska naturligtvis göra vad som behövs. Egentligen är det ett samhällsansvar.

Marie Söderström, budget- och skuldrådgivare i Sundsvalls kommun, konstaterar att Sundsbruk inte är ”det mest attraktiva” stället att bo på i kommunen. Det ligger lite utanför, har ett skamfilat rykte och det har av tradition varit lättare att få tag på en lägenhet här, även om man kanske har råkat ha en betalningsanmärkning. Till Marie Söderström vänder sig personer som behöver hjälp att ordna sin ekonomi.

–Många mår väldigt dåligt när de kommer hit. Då har det ofta gått så långt och de har haft skuldproblem i många år.

Det händer att Marie Söderström är den första personen som besökaren berättar om sina skuldproblem för. Det händer att de gråter, att de undrar vad brevbäraren ska säga när de ser brev från Kronofogden.

–Man får höra många histo- rier och livsöden.

Att många överskuldsatta, det vill säga personer med långtgående och ständigt pågående akuta betalningsproblem, mår väldigt dåligt vittnar Richard Ahlströms forskning om.

Han är docent i psykologi vid Mittuniversitetet i Östersund och berättar att en anledning kan vara att många har rasat från ett ordnat medelklassliv. Tidigare har det varit de traditionellt fattiga som haft betalningsproblem. Men krisen på 90-talet och dess bostadsbubbla har gjort att överskuldsattheten är mer spridd nu. Omkring en halv miljon beräknas vara överskuldsatta i Sverige.

En ännu inte publicerad rapport som gjorts för Folkhälsoinstitutets räkning visar att dubbelt så många överskuldsatta har försökt begå självmord som bland normalbefolkningen. De har sämre hälsa, både fysiskt och psykiskt.

–De känner sig jagade och hotade av inkassobolag och är skamfyllda och rädda. De som är i arbete tycker att det känns meningslöst att bara få behålla någon hundralapp per dag, säger han.

Förutom det mänskliga lidandet får överskuldsattheten också samhällsekonomiska effekter. Till exempel arbetar bara hälften, enligt den ännu inte publicerade rapporten.

–Efter några år slutar de arbeta. Gruppen kan inte spendera pengar och bidrar inte till samhällsekonomin, utan blir i stället en belastning. En rapport från Kronofogdemyndigheten beräknade att det kostar ungefär 30–50 miljarder kronor per år. Det är ofantliga belopp, säger Richard Ahlström.

Han är kritisk till snabblånen, skuldhandeln och att skuldsaneringstiden är så pass lång att folk hinner bränna ut sig. En kortare saneringstid, i kombination med att fler beviljades, skulle samhället vinna mycket på enligt honom.

I Sundsbruk väntar Lars på besked från Kronofogdemyndigheten. Han har till slut tagit sig samman, som han beskriver det, och skickat en ansökan om skuldsanering. Bara att räkna ihop alla skulder tog en kväll och en halv natt.

För honom skulle de fem åren på existensminimum, som krävs innan skulderna skrivs av, inte innebära någon skillnad. Han lever på existensminimum redan i dag, menar han. Beviljas ansökan är han skuldfri lagom till att han blir folkpensionär.

Lars har aldrig varit längre bort än Norge. Han är också sparsam med att besöka barnbarnen, en resa på tio mil.

–Jag har en dröm om att köpa en husbil och fara runt och hälsa på folk man känner. Att ta en dag i sänder.

Tror du att den går i uppfyllelse?

–Nej. Men drömma måste man ju få. Det är det som håller en uppe.