Ett 15-tal demonstrationer har fått tillstånd av polisen när EU:s justitie- och inrikesministrar träffas i Stockholm från och med idag och fram till och med fredag. Det gör att polisen nu satsar stora resurser för att motverka eventuella oroligheter.

– Egentligen tror vi inte att något kommer hända, eftersom det skulle skapa bad-will för de här organisationerna. Men vi är väl förberedda och insatsen är större än vid till exempel ett fotbollsderby, säger Kjell Lindgren, presstalesman på polisen i Stockholms län.

Med Beatrice Ask (M) och Tobias Billström (M) som värdar kommer ministrarna att diskutera det så kallade Stockholmsprogrammet. Programmet drar upp riktlinjer för hur EU och dess medlemsländer de närmaste fem åren ska arbeta kring rättsliga frågor.

Ökat polissamarbete, förbättrad terrorbekämpning och krafttag mot så kallad illegal invandring är några av punkterna i programmet, som ska antas under det svenska ordförandeskapet.

Men trots att Stockholmsprogrammet innehåller få konkreta förslag finns en oro för både en hårdare flyktingpolitik och fler integritetskränkande lagar inom EU i framtiden.

– De formuleringar vi sett pekar på strängare kontroller, mer övervakning och framför allt hårdare gränsbevakning som ett led i att urholka asylrätten, säger Love Källman på Aktion mot deportation som anordnar en demonstration på Södermalm i dag.

Han anser att EU:s flyktingpolitik stänger ute människor och gör det omöjligt för behövande att ta sig till Europa.

– Hade det funnits legala vägar att ta sig in på skulle människor inte sätta sig i en container i en vecka och hoppas på att komma fram. Den hårda gränsen skapar en marknad för flyktingsmuggling, men EU vill lösa ett problem man själv har skapat med ännu strängare gränskontroller, säger Love Källman.

Samtidigt har diskussionerna i bloggvärlden inför mötet till största del handlat om integritetsfrågor och det har varit desto tystare om just EU:s flyktingpolitik. Love Källman hoppas att flyktingfrågan inte ska försvinna i debatten.

– Båda frågorna är viktiga, men jag tror tyvärr det är lättare för de som slåss mot övervakningen att få en bredare uppslutning och få politikerna att lyssna på dem. Tyvärr är risken att migrationsfrågorna försvinner lite i debatten, att det blir ett för ensidigt fokus, säger han och fortsätter:

– Jag hoppas att alla människors integritet tas på allvar, och inte bara de som är EU-medborgare, att man inte bara pekar ut EU-medborgare som offer och glömmer bort alla andra människor runt om i världen som lider av EU:s politik, säger han.

I dag samlas också en rad organisationer och politiska grupper i Humlegården för en manifestation som Nätverket Svart måndag står som arrangör för. Här står just integritetsfrågorna i fokus.

– Vi vill lyfta ett integritets- och demokratitänkande i samband med diskussionerna om Stockholmsprogrammet. Vi har ju sett vart övervakningshysterin varit på väg de senaste åren, med FRA, vissa delar av telekompaketet och datalagringsdirektivet. Därför vill vi att politikerna tar hänsyn till den oro som finns, säger Amanda Brihed, ordförande i Svart måndag.

Nätverket räknar med över 1 000 deltagare i manifestationen. Det gör också Mehrdad Darvishpour, lektor i sociologi vid Mälardalens högskola och en av arrangörerna för bland annat en demonstration på Sergels torg i dag och en manifestation utanför Stockholmsmässan i Älvsjö i morgon med fokus på situationen i Iran.

Ett brev kommer att överlämnas till minstrarna med flera krav angående Iran: EU måste vägra erkänna valresultatet och kräva nyval med internationella observatörer, skicka en delegation för att utreda vad som hänt och kräva att fängslade demonstranter släpps och att våldet stoppas samt ge alla iranier som kommer till EU asyl.

Samtidigt tar Mehrdad Darvishpour också upp Stockholmsprogrammet. I det finns förslag om att underlätta arbetskraftsinvandring samtidigt som kontrollerna av EU:s yttre gränser stärks.

– Vi kommer att kritisera EU:s asylpolitik i stort. Den är inte humanistisk, utan utgår bara från ekonomiska intressen. EU vill bara ha migranter som bidrar ekonomiskt, men inte människor som är fattiga eller har det svårt, säger Mehrdad Darvishpour.