Värmen som möter klimatförhandlarna i det tropiska Cancún är kanske inte enbart njutbar. Nya data visar att de senaste tolv månaderna är de varmaste som den amerikanska rymdstyrelsen har uppmätt, och det näst varmaste i dataserien från universitetet i East Anglia. 2010 kan vara på väg att bli det varmaste året som uppmätts sedan mätningarna började år 1860, eller lika varmt som rekordåret 1998.
Under året har klimatforskningens trovärdighet skärskådats i flera uppmärksammade fall: Marken började gunga under FN:s expertpanel i klimatfrågor, IPCC, när en överdriven uppgift om hur snabbt Himalayas glaciärer kan smälta hittades i en av underlagsrapporterna.
Snart uppdagades ytterligare några fel samtidigt som panelens ordförande, Rajendra Pachauri, viftade bort uppgifterna när han konfronterades med dem.
Under året har också brittiska klimatforskare vid universitetet i East Anglia granskats, som fick sina mejl offentliggjorda av en fortfarande okänd datahacker. Forskarna sammanställer data från väderstationer världen över och publicerar månadsvis en samlad bild av den globala medeltemperaturen.
Klimatskeptiker var snabba i sin dom: både IPCC och de brittiska forskarna hade fuskat. Om två sådana nyckelspelare inom den internationella klimatforskningen kan ifrågasättas, är inte också den vetenskapliga grunden skakig? Kan man tro på grundfakta, att människans utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser ändrar klimatet?
De bägge affärerna har granskats av olika kommittéer. Inter Academy Council pekade ut brister i organisation och rutiner i IPCC:s arbete. East Anglia-forskarna kritiserades av bland annat ett utskott i brittiska parlamentet för sin dåliga hantering av öppenhet kring data. Kritik delades ut och ny rutiner föreslogs.
Men anklagelser om fusk tillbakavisades.
Så vid årliga förhandlingarna under FN:s klimatkonvention som inleds i mexikanska Cancún i dag, finns det ingen debatt om vetenskapens trovärdighet. Grundproblemet är detsamma som när konventionen klubbades 1992: Utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser påverkar klimatet. Om inte utsläppen minskar, kan effekter blir svåra för människan att bemästra.
Men utsläppen minskar inte. Senaste data, som gäller 2009, visar att halten koldioxid i atmosfären nu är 387 miljondelar, den högsta på åtminstone två miljoner år, enligt Världsmeteorologorganisationen. Senaste åren har däremot utsläppsökningen inte varit så snabb, vilket både beror på den ekonomiska krisen och på att mer koldioxid har tagits om hand av havet och marken, så kallade kolsänkor.
Data visar också att det nu är i utvecklingsländerna, där sex miljarder människor lever, som utsläppen ökar mest. I industriländerna, med färre än en miljard invånare, ligger utsläppen på ungefär samma nivå under de senaste tio åren.
Prognosen för 2010 är att bruttonationalprodukten kommer att öka med nästan 5 procent, och koldioxidutsläppen med 3.
IPCC har föreslagit att världen ska enas om att hålla den globala uppvärmningen på max 2 grader. Då måste de globala utsläppen börja minska år 2015.
Just nu är det svårt att se hur det ska gå till.
