Gunnar Kampe blev väckt mitt i natten den gången av ett telefonsamtal: Det har hänt något förfärligt! Han, som hade bilen packad för att åka på semester, kastade sig istället iväg och öppnade Hammarkullens kyrka. Där kom han att bli kvar de närmaste dygnen.

Folk strömmade in; anhöriga, vänner, offer, grannar. Ingen frågade efter ursprungsland, kultur eller religion, alla sökte stöd eller ville hjälpa.

–Det var stort. En del sov över, andra tömde frysen och lagade mat som de tog med. Kommun, kyrkan och muslimska företrädare samarbetade i krisgruppen. Den syriansk-ortodoxa prästen kom till en muslimsk sorgehögtid.

En del av de värst skadade anser han behöver fortsatt stöttning under överskådlig tid. ”De har fått en ärrbildning i själen”.

Gunnar Kampe trodde uppriktigt att en vändpunkt kommit, att det mångkulturella samhälle han själv arbetat för i så många sammanhang, nu fått en verklig förankring.

–Men nej, utvecklingen går inte åt rätt håll. Vi ser hur klyftorna ökar och fördomar frodas. Det finns ett vi-och-dom tänkande och tilltagande gängbråk. Nu vidtar man åtgärder för att förhindra att något ont sker. Jag önskar att samhället i stället gjorde framåtsyftande insatser för att stärka det som är positivt.

De samtal över religiösa gränser som tog fart den gången, tycker han består. Själv är Gunnar Kampe pensionerad från Angereds församling där han varit präst och eldsjäl i nära fyra decennier. Men hans kyrka fortsätter visa på alternativ i praktisk handling, med café, körer och fritidsverksamhet öppet för alla som bor i miljonprogrammets hus runtikring.