– Om vi ångrar oss? Tja, med tanke på det besvär som följde
så. Men samhället blir alltmer
etniskt polariserat. Vi ville bidra till att fler invandrare kommer in i det rättsliga systemet, säger prefekten för juridiska institutionen i Uppsala, Rolf Nygren.

Alla i kvotgruppen uppfyllde kraven för både allmän och särskild behörighet. Dessutom skulle båda föräldrarna vara födda utomlands. De 75 med högsta gymnasiebetyget intervjuades av två personer innan 30 per år antogs. Det blev en övervikt för dem med högutbildade föräldrar.
Studierektor Hans Eklund antar att det inte varit fler avhopp bland dessa studenter än andra, men har inte kontrollerat hur det går.
– Det vore att stigmatisera dem, direkt olämpligt. I så fall skulle vi göra det för alla andra vi tog in samtidigt, och det har vi inte gjort, säger han.

De berörda studenter vi talar med vill vara anonyma, trots att de kan visa mycket goda studieresultat med höga betyg på sina kurser.
– Folks attityd är att alla här med utländsk bakgrund kommit in med kvotering. Men så är
det faktiskt inte, säger en av dem.
Andra ser det som en fördel att ha tagits in även utifrån personlig lämplighet och motivation.
– Jag kan förstå flickorna som fick pröva på diskriminering. Men man kanske måste acceptera att ett särskilt urval görs. Det är viktigt att vi i rättsväsendet har jurister som kan förstå vad en flykting från ett krigshärjat land varit med om, säger en av de
studerande från Mellanöstern.